Aerosmith satte en ny standard

AEROSMITH – PUMP – 1989

Inte alls mitt favoritalbum. Men jag är den förste att erkänna att Aerosmith lyckades. Precis allt är stenhårt tufft, högt som faen och låtarna har precis allt det där som får folk att bli nöjda.

Den här skivan satte en ny standard för hur hårdrock skulle låta för att sälja så många skivor som möjligt. Dessutom var Aerosmith väldigt mycket bättre än såna där band som Def Leppard, Motley Crue och Bon Jovi.

Joe Perry och Brad Whitford visste hur man skulle göra för att riva av de där extra skitiga riffen, och få det råtungt bluesigt och funkigt. 1989 var Aerosmith bäst på det.

Nä, nä. Nu räcker det. Så här är det: Pump är jättejobbig. Det är en kommersiellt tillrättalagd och välputsad produkt, snyggt och prydligt framlagd framför skivköparna. Som tog hela betet och svalde.

Det fanns en tid när Aerosmith gjorde sanslöst tuff och svettig hårdrock. Plattor som Toys in the Attic, Get Your Wings och Rocks var förbannat bra.

Men Pump är Aerosmith 10-15 år senare. Den har inget med 70-talets brutala och blodfyllda hårdrock att göra. Inget av det äkta är kvar. Janie´s Got a Gun och Love in an Elevator blev visserligen stora hitlåtar. Men det finns inte en enda låt från den här skivan jag vill spela nu för tiden.

Men visst är Pump snyggt gjord (dock inte alls lika cynisk som Get A Grip från 1993. Den är ond).

Nr: borttagen ur samlingen

Jag har skrivit om skivan tidigare.