En knastertorr och knivskarp gitarr

EILIFF – EILIFF – 1971

Jag fick tipset om Eiliff från en skivsamlarkollega i Tyskland. Det är ett bländande jazzrockalbum från det tidiga 70-talet som jag aldrig hade hittat själv. Eiliff rör sig nånstans mellan Zappas Hot Rats, till Soft Machine och Van Der Graaf Generator och tar på vägen upp intryck från både Black Sabbath och Ravi Shankar.

Låter det spännande, eller bara konstigt? Jag gillar i vilket fall skivan. Musiken är helt instrumental och musikerna i bandet är virtuoser på sina instrument. Här finns en myndigt mullrande orgel, en knastertorr och knivskarp gitarr samt en saxofon som kan låta både irriterande och vackert. Tillsammans blir det mycket effektfullt och inte minst suggestivt.

Musiken är varierad, fantasifull och mycket underhållande. Jag vill nog gärna jämföra detta album med Out Of Focus skivor från samma tid, men gärna också Agitation Frees album Malesch, vilket dock mest hänger på att även Eiliff verkar ha varit fascinerade av österländsk musik.

A-sidan innehåller tre kortare (nåja) låtar på mellan sex och tio minuter, musiken är påträngande samtidigt som den ändå är behaglig att lyssna på. Dessa låtar tycker jag något bättre om än b-sidans 21 minuter långa och namnlösa svit. Den känns lite nervös i sitt uttryck och med ett ständigt återkommande tema blir den faktiskt lite tjatig. Stämningen lättas dock upp av de österländska tonerna.

Eiliffs första platta är ett bra jazzrockalbum som jag tycker är väl värt att ha i samlingen. Eiliff spelade under sin korta tid tillsammans bara ytterligare ett album, Girlrls, som är precis lika spännande.

Nr: 600/2222