En bra start för Anyone´s Daughter

ANYONE´S DAUGHTER – ADONIS – 1978

Adonis var en bra start för Anyone´s Daughter. Det är ett sjysst symfonirockalbum från det sena 70-talet som nog tilltalar många gamla progrockare. Det här tyska bandet var nämligen synnerligen influerade av Genesis.

Adonis skulle därför säkert kunna locka till sig många gamla genesisfans, men det finns ett förbehåll. Anyone´s Daughter verkar ha tagit större intryck av genesisalbum som ...And Then There Were Three... och Wind & Wuthering i stället för storheter som Selling England By The Pound eller The Lamb Lies Down On Broadway.

Det finns ganska mycket av långa svepande synthslingor som vid närmare studier visar sig inte leda nånstans alls, vilket var ett kännetecken för Genesis utan Peter Gabriel. Å andra sidan är bandets sångare så nära en kopia av Peter Gabriel man kan komma, så jag kan inte låta bli att gilla skivan ändå.

För Anyone´s Daughter gör det bra. Det är ambitiöst och välgjort, även om det är på gränsen till bombastiskt. Men Adonis blir aldrig tråkig att lyssna på utom vid ett par tillfällen där bandet går för långt i sin iver att hitta det perfekta synthsoundet. Men det går att stå ut med, de är långt ifrån värst.

Adonis var Anyone´s Daughters första album i en rad av fem som alla anses hålla ganska hög klass. Bandet har förutom Genesis också ofta jämförts med Eloy, vilket nog är helt riktigt det också.

Nr: 1359/2222