ELLIOTT MURPHY – CHANGE WILL COME – 1988
Nu är det dags att ännu en gång plocka fram en sån där liten sagolik popskiva. En LP som av någon anledning bara passerat förbi - Elliott Murphys album Change Will Come. En skiva jag bara älskar. Och har gjort sedan jag hörde den första gången.
Jag tror inte skivan ens är utgiven i USA, Murphys hemland. Den släpptes på franska bolaget New Rose och senare också i en svensk press på Elephant Records.
I USA har den här LP:n ett mycket högt samlarvärde. I Sverige är det förmodligen bara Elliott Murphys mest trogna fans som har koll på Change Will Come.
Utan att veta riktigt tror jag detta är Elliott Murphys första LP efter att han bestämt sig för att flytta till Paris på heltid. Bakom sig lämnade han en karriär av missförstådda pop-pärlor och en sista USA-LP, Milwaukee, som nog kan sägas var en mindre katastrof.
Change Will Come var det alltså. Så blev det också. Titelspåret som han lånat från sin tidigare LP Affairs har han här arbetat om helt och hållet. Till det bättre.
Det här är en ny Elliott Murphy med nytt material. Lyckligare, sprudlande av energi, fräcka ideér och briljanta små popmelodier.
Det är det som gör Change Will Come till så fantastisk lyssning. Det finns inte ett svagt ögonblick. Och skulle det mot förmodan göra det har Murphy lyckats dölja det. Jag gillar varenda låt på den här skivan.
Och för den som älskar Murphy-plattor som Aquashow, Lost Generation, och för att inte tala om Party Girls & Broken Poets, är den här LP:n en högtidsstund.
Nr: 724/2222
Nu är det dags att ännu en gång plocka fram en sån där liten sagolik popskiva. En LP som av någon anledning bara passerat förbi - Elliott Murphys album Change Will Come. En skiva jag bara älskar. Och har gjort sedan jag hörde den första gången.
I USA har den här LP:n ett mycket högt samlarvärde. I Sverige är det förmodligen bara Elliott Murphys mest trogna fans som har koll på Change Will Come.
Utan att veta riktigt tror jag detta är Elliott Murphys första LP efter att han bestämt sig för att flytta till Paris på heltid. Bakom sig lämnade han en karriär av missförstådda pop-pärlor och en sista USA-LP, Milwaukee, som nog kan sägas var en mindre katastrof.
Det här är en ny Elliott Murphy med nytt material. Lyckligare, sprudlande av energi, fräcka ideér och briljanta små popmelodier.
Det är det som gör Change Will Come till så fantastisk lyssning. Det finns inte ett svagt ögonblick. Och skulle det mot förmodan göra det har Murphy lyckats dölja det. Jag gillar varenda låt på den här skivan.
Och för den som älskar Murphy-plattor som Aquashow, Lost Generation, och för att inte tala om Party Girls & Broken Poets, är den här LP:n en högtidsstund.
Nr: 724/2222
Kul att du hyllar denna. Kan bara hålla med. Som jag ser det är detta den sista (eller i alla fall senaste) riktiga rockplattan i hans produktion. Vete tusan om han använt någon elgitarr över huvud taget på någon av sina franska plattor. Dock blev jag mycket glatt överraskad när han spelade "Many can read" från denna när jag såg honom live för ett par år sedan.
SvaraRaderaJag har inte sett Murphy live sen han spelade på Ritz i Stockholm...måste ha varit 81 eller 82. Fantastisk konsert!
RaderaJag har ganska dålig koll på Murphys plattor från 90-talet och framåt, men på Selling the gold från -95 (enda CD:n jag har med honom) rockar han till det rätt ordentligt på några ställen.