BOB DYLAN – SELFPORTRAIT – 1970
Det har sagt mycket om Bob Dylans Selfportrait från 1970. Det har spekulerats fram och tillbaka. Den ena teorin efter den andra har lagts fram.
”Ville Bob Dylan göra ett dåligt album” är en ganska vanliga fråga, eller om det kanske är en parodi. Eller om han rent av inte tänkte sig för...
Det är mycket snack för ingenting. För egen del tänker jag inte göra nån djupdykning i detta spännande ämne. Jag kan bara konstatera att det är en countryplatta. För ovanlighetens skull gör Dylan dessutom ett antal covers på mer eller mindre obskyra countrylåtar.
Selfportrait är inte lik något annat dylanalbum, förutom föregångaren Nashville Skyline och sen New Morning. Om detta är bra eller dåligt överlåter jag till experterna att avgöra.
De får också avgöra om detta är bättre eller sämre än de, för mig tveksamma, album Dylan släppte ut på löpande band under 80-talet.
Men jag gör gärna PR för ett par låtar. Först och främst Dylans cover på Simon & Garfunkels The Boxer, där han sjunger duett med sig själv. Lysande!
För det andra går det ju inte att låta bli The Mighty Quinn (Quinn The Eskimo), den är lysande, både i Dylans egen tolkning och senare också med Manfred Mann. Men att påstå att jag spelar den här skivan särskilt ofta skulle vara ren lögn.
Nr: 1817/2222
Det har sagt mycket om Bob Dylans Selfportrait från 1970. Det har spekulerats fram och tillbaka. Den ena teorin efter den andra har lagts fram.
”Ville Bob Dylan göra ett dåligt album” är en ganska vanliga fråga, eller om det kanske är en parodi. Eller om han rent av inte tänkte sig för...
Det är mycket snack för ingenting. För egen del tänker jag inte göra nån djupdykning i detta spännande ämne. Jag kan bara konstatera att det är en countryplatta. För ovanlighetens skull gör Dylan dessutom ett antal covers på mer eller mindre obskyra countrylåtar.
Selfportrait är inte lik något annat dylanalbum, förutom föregångaren Nashville Skyline och sen New Morning. Om detta är bra eller dåligt överlåter jag till experterna att avgöra.
De får också avgöra om detta är bättre eller sämre än de, för mig tveksamma, album Dylan släppte ut på löpande band under 80-talet.
Men jag gör gärna PR för ett par låtar. Först och främst Dylans cover på Simon & Garfunkels The Boxer, där han sjunger duett med sig själv. Lysande!
För det andra går det ju inte att låta bli The Mighty Quinn (Quinn The Eskimo), den är lysande, både i Dylans egen tolkning och senare också med Manfred Mann. Men att påstå att jag spelar den här skivan särskilt ofta skulle vara ren lögn.
Nr: 1817/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar