Äkta, ärligt och innerligt

JOHN MAYER – PARADISE VALLEY – 2013

Den här LP:n fick jag i farsdagspresent. Blev först lite förvånad, country är ju inte min grej, det borde väl barnen ha lite koll på...
Sen blev jag överraskad. Paradise Valley är en riktigt bra platta. Av någon anledning går det inte att låta bli att tycka om John Mayers musik.

Han har något som känns äkta, ärligt och innerligt. Något som för mig är betydligt mer fängslande, närvarande och personligt än andra i samma genre, John Mellencamp och John Hiatt till exempel.

Något som gör att man gärna spelar skivan igen och igen. Som låten Dear Marie, där han skriver till sin förlorade ungdoms stora kärlek. När han söker efter hennes namn på Internet får han bara upp adressen till nån advokat i Ohio. ”Well I got fame, but you got a family”.

En annan liten präla är Mayers välvalda cover, den enda på skivan, J J Cales Call Me The Breeze.

Duetten Who You Love tillsammans med Kate Perry har tydligen utsetts till albumets stora hitlåt. Den är helt okej den också, men i jämförelse med annat på skivan ganska tam.

Visst är det country, americana, folkrock med ett stänk av blues. Inte min favoritmusik alla gånger. Men det är så snyggt och så välgjort att jag låter det passera.

Jag jämför gärna med Daniel Lanois och hans album Belladonna och Acadie, som står ganska högt på min lista över bra plattor. Paradise Valley är numera också på den listan.

Nr: 1803/2222