Magkänslan hade rätt om Sitting Bull

SITTING BULL – TRIP AWAY – 1971

Inledningen med elva minuter långa Trip Away är bländande. Det är bluesrock, det är psykedelia, det är feta gitarriff. Möjligtvis går det att jämföra det här tyska 70-talsbandet med storheter som Quicksilver Messenger Service, Grateful Dead och ibland också Jefferson Airplane.

Det finns lite för mycket bra musik där ute för att man ska känna sig riktigt nöjd. Varför har jag aldrig hört det här bandet tidigare. Hittade den här CD:n i tyska avdelningen hos Klasse i källaren och fick en känsla av att det här kunde vara något för mig.

Jodå, ibland går jag bara på magkänslan och den här gången stämde det. Om det var omslaget eller om det var bandets namn kan jag inte svara på. Jag bara visste.

En bra chansning visar det sig nu. Sittning Bull, som förmodligen aldrig blev särskilt välkända utanför Tyskland, eller ens Bremen som var deras hemstad, har en riktigt skön gungig rockstil.

De använder sig av både tunga elektriska gitarr och när andan faller på även akustisk gitarr, vilket gör plattan skönt omväxlande och lite förvirrad.

Ska man vara nogräknad är det första spåret som håller riktigt hög klass, sen blir det lite svajigt. Men absolut inte tråkigt eller känns som direkt svaga spår, bara inte lika bra som Trip Away.

Albumet finns även på vinyl, originalet är så klart svindyrt, som alla tyska 70-talare som bara det allra minsta skulle kunna härledas till krautrock. Men sedan 2014 finns den också på en LP-reissue som går att komma för en hyfsad peng.

Nr: 312/CD