Musik som ska stå i centrum

MOVING GELATINE PLATES – MOVING GELATINE PLATES – 1971

Franska Moving Gelatine Plates hämtade sitt namn från John Steinbecks roman Resa med Charly från 1961. Den handlar om en, typisk, amerikansk resa med husbil där Steinbeck på sin väg upptäcker det fulaste, rasismen i amerikanska södern. 

Moving Gelatine Plates musik har som tur är inget med rasism att göra. Det är ett franskt jazz- och progrockband kraftigt influerad av den brittiska Canterburyscenen. Den här plattan är deras första av sammanlagt tre i en ganska ojämn skivutgivning som sträcker sig från tidigt 70-tal till 1980.

Debutskivan är inte gruppens storverk, det anses i stället andra plattan vara, The World Of Genius Hans från 1972, som både då och nu har hyllats av kännare på området.

Men några större mängder skivor sålde de inte. Ganska typiskt för musikformen var att Movin Gelatine Plates efter andra skivan tvingades lägga ner sitt projekt på grund av ekonomiska problem.

Då hade de ändå sålt sina instrument för att kunna finansiera inspelningen av skivan och basisten spelade på en lånad bas.

Debutskivan är inte lika lättillgänglig som The World Of Genius Hans, vilken tidigare har recenserats här i bloggen.

Jag vågar nog påstå att det till största delen handlar om avantgardejazz och/eller en kombination av rock och jazz men i så fall en mycket fri form. Skivan har jämförts med verk av Soft Machine, vilket nog kan kännas berättigat.

Jag kan inte påstå att musiken är behaglig. Den här skivan går inte att ha på i bakgrunden. Det är musiken för påträngande och envis för, det är musik som ska stå i centrum, som kräver det och förtjänar det.

För min del hade jag ett par ganska jobbiga första lyssningar där jag stundtals ångrade att jag köpt skivan. Men efter en viss tillvänjning och ihärdigt lyssnande lättade stämningen och jag blev till slut ganska bra kompis med Moving Gelatine Plates första album också. John Steinbecks romaner har jag varit polare med ända sedan gymnasietiden.

Nr: 1438/2222