Poco tillbaka till ursprunget

POCO – LEGACY – 1989

Ibland finns det anledning att dra öronen åt sig när ett album beskrivs som ”trevligt”. Det luktar mainstream, eller hur? När jag nu sitter här med Pocos album Legacy kan jag dock inte beskriva det som annat än just trevligt. Det låter väldigt bra, melodierna är catchy countryrock och att det är mainstrean radiorock går inte att slå bort.

Ändå tycker jag det är ett roligt album att lyssna på. Det är avkopplande och skön lyssning där man inte på något sätt behöver anstränga sig. Samtidigt tycker jag dessutom att Poco gör det väldigt elegant, låtarna är överlag starka, musiken är välproducerad, ja allt med den här skivan känns välgjort.

Att det här bandet i alla tider jämförts med Eagles, tuggats och spottats ut och funnits vara det närmaste ett plagiat är ingen hemnlighet. Så är det på den här skivan också. Det är ingen tillfällighet att gamle eaglesbasisten, och ibland sångaren, Randy Meisner finns med i bandet. Poco år 1989 låter exakt som Eagles, exakt.

Men så har de båda banden fler kopplingar än bara Meisner. Timothy B Schmit, också tidigare basist i örnarna har även han funnits med i Poco och det finns säkert andra gemensamheter också. För lika som bär är de.

När Poco 1989 gav ut Legacy hade dock Eagles sedan nästan tio år lämnat banan fri. Don Henley med sällskap ägnade sig i stället under hela 80-talet åt sina egna karriärer och hann emellanåt prångla ut ett och annat samlingsalbum, dyrare och mer exklusivt för var gång.

Det var där nånstans jag gav upp bekantskapen med Eagles. När de sen lanserade sin reunion och comebackplatta genom att först enbart sälja den via en amerikansk gigantisk vartuhuskedja tappade jag intresset fullständigt.

Tack och lov kändes aldrig Poco lika ekonomiskt inriktade som Henley och kompani. Nästan helt säkert för att de aldrig fick samma gigantiska framgångar. Men 1989 som sagt, då var platsen som amerikanernas countryrockhjältar ledig. Lite orättvist att kalla Eagles storebröder förresten.

Jag har för mig att Poco redan hade spelat in minst ett par tre album innan Eagles lyfte på vingarna för första gången. Och de var alltså vid liv tio år efter att Eagles lämnat in. Och de lever förresten fortfarande, Poco spelade in en platta med nytt material så sent som 2103.

Legacy ska jag också nämna, skivan för dagen. Konstigt nog var det första skivan Poco spelade in med originalsättningen från slutet av 60-talet, eftersom Meisner då lämnade innan de ens hade börjat. Men nu var han alltså med igen efter 20 år. Det var alltså så här det började...eller borde börjat menar jag.

Inledningen med When It All Began och Call It Love är inget annat än strålande. De två låtarna är riktigt, riktigt bra countryrock. Sen planar det visserligen ut, men första intrycket, och starten, gör att skivan känns tämligen stark rakt igenom. Trevligt.

Nr: 1548/2222