SHINKI CHEN – SHINKI CHEN AND HIS FRIENDS – 1971
Här är en LP för den som längtar tillbaka till det tidiga 70-talet, skitiga gitarriff, psykedeliska melodislingor och ett ljud som inte kan beskrivas som annat än helskum källarkvalitet.
Sen måste vi lägga till en malande tung orgel, det hör liksom till det tidiga 70-talets ljudbild, samt att Shinki gillar gitarrgnissel mer lovligt och förmodligen har Hendrix som en av sina stora idoler, på sina ställen är det faktiskt mer ”noise” än psykedelia, men på något sätt charmigt eftersom det också går att spåra ledzeppelinska influenser här. Typ Dazed & Confused men mer demotape, ungefär...
Det roliga med skivan är dock Shinkis helt ohämmade gitarrspel, där man nog kan kalla honom för något slags virtuos, men i så fall på ett mycket säreget sätt. Han har dessutom med sig en basist som är skitfräck och en trummis som helt saknar gränser för vad som borde gå att göra och inte.
Även om musiken är väldigt udda blir den av den anledningen aldrig tråkig, utan underhållande...men i längden påfrestande.
Jag kan väl inte påstå att det här är en särskilt intressant LP idag, även om det säkert finns kännare av japansk psykedelia som rankar skivan ganska högt. Möjligtvis kan jag väl tycka att den skulle kunna vara spännande för gamla krautrockare att lyssna igenom. Det finns en hel del i musiken som skulle referera till storheter som helflummiga Orange Peel och kanske tidiga Atlantis.
Shinki Chen är en japansk hårdrock- och bluesgitarrist som under 70-talet lirade med japanska bandet Speed, Glue & Shinki som numera hör till den legendariska japanska psykedeliska rockmusiken.
Det bandet splittrades dock redan 1971 efter debutskivan Eve då de inte kunde hålla sams och skivan dessutom sålde dåligt.
Shinki Chen And His Friends kom till bara en kort tid efter splittringen av Speed, Shinki & Glue men blev också ett tämligen kortlivat projekt, den här plattan blev deras enda.
Nr: 1548/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar