Them var inte som alla andra

THEM - THEM AGAIN - 1966

Them var inte som alla andra popband. De hade visserligen flyttat till London från Irland, för det var där allt hände. Men de var inga långhåriga maracasskakande popstjärnor, som påpekas på omslaget till denna LP. Them var annorlunda.

Nej, i jämförelse med brittiska popband, merseybeat och beatpop, var Them något helt annat. De höll sig inte till de vanliga poplåtarna, utan blandande självklart in rhythm´n´blues och gärna också jazz. Givetvis berodde detta på Van Morrison, som bara något mer än 20 år redan visste exakt vad han ville. Och det handlade inte om beatpop, Van Morrison ville längre.

För att gå historien i förväg höll inte Them för Van Morrisons förväntningar och han lämnade strax efter inspelningen av denna bandets andra LP för en framgångsrik solokarriär som fortfarande pågår. Them stannade i växten, spelade in en rad plattor till men blev sig aldrig mer likt igen.

Them Again är en milstolpe i 60-talets popvärld. Det är ett statement från ett då lite underskattat, eller missförstått band, som under Van Morrisons ledning här skapade ett fräckt men sällan omtalat popalbum.

Nja, pop är det så klart inte. Det är rhythm´n´blues, det är pop, det är rock och det är jazzigt. Them lånar ungefär hälften av låtarna från andra, som brukligt var på den tiden, och gör covers på bland annat Fats Domino, Ray Charles och Bob Dylan.

Ett riktigt intressant spår, tycker jag, är Dylans It´s All Over Now. Men de riktigt stora låtarna är Van Morrisons egna, inte minst inledningen med Could You Would You, som ligger väldigt nära bandets då allra största hit Here Comes The Night.

Hela 16 låtar finns på skivan, som är ovanligt varierad och omväxlande för att vara ett popalbum från mitten av 60-talet. Men, som sagt, Van Morrison, var redan då ute efter något helt annat än det vanliga.

Nr: 230/2222