Stabil liveplatta av Dylan

BOB DYLAN – REAL LIVE – 1984

Inte ens med bästa vilja kan man påstå att Real Live är ett viktigt dylan-album. Men det är ändå en riktigt bra liveplatta. Särskilt som han har den goda smaken att låta bli låtar från de religiösa album han gjort några år tidigare och bara har tagit med två från Infidels som kom ut året innan.

Dylan håller sig här till äldre material, det är bra. Och dessutom har han ett tajt och vältrimmat band, med gamle stonesgitarristen Mick Taylor, bakom sig. Det är också bra.

Jag såg Dylan på Ullevi, året innan...eller året efter. Det var också en hyfsat bra konsert. Den påminner lite om Real Live. I Göteborg körde han de flesta av sina gamla välkända låtar och avslutade konserten med Blowin´ In The Wind där Santana (som var förband) hoppade in och lyfte tillställningen några steg till.

Real Live har inte det där santanalyftet, även om Mick Taylor gör sitt och lite till. Men den är absolut värd att lyssna på.

För dem som inte gillade liveplattan innan, Live At Budokan, där Dylan omarrangerat de flesta låtarna (vilket fansen hade svårt att acceptera) är Real Live inte lika oförutsägbar.

Och det finns säkert dem som tycker det är bra, likaväl som att det finns dem som tycker Live At Budokan var en uppryckning.

Vad man än tycker om det finns det flera höjdpunkter på Real Live. Tangled Up In Blue och Ballad Of A Thin Man är den här skivans bästa spår.

Nr: 2092/2222