Välgjort och vackert av Bifrost

BIFROST – TIL EN SIGÖJNER – 1977

Jag är rädd att jag inte kan ge den här dubbel-LP:n rättvisa. Mina kunskaper i danska språket är för dåliga för det. Och jag tror att storheten med Bifrost ligger till viss del i texterna. Men det är musiken jag fastnat för, melodiös pop, lite jazzigt, väldigt snyggt och mycket vackert.

Närmast är Bifrost ett band som ofta brukar jämföras med den svenska proggrörelsen, politiskt orienterade, samhällskritiska, med rötterna i Christiania. Men jag tycker allt att de gör det bättre än de flesta svenska band i det facket, där budskapet ofta var viktigare än den musikaliska sidan.

Inget fel i det, men skillnaden är att Bifrost har båda delarna och dessutom en stor musikalisk bredd.

Til en sigöjner blir aldrig tråkig eller enahanda trots att det är en dubbel-LP, varenda låt har något speciellt. Det är helt enkelt en jättebra skiva.

För att hitta något liknande i Sverige har jag fått klura länge och ändå inte kommit på något bra att jämföra med.

Möjligtvis skulle man kunna påstå att till exempel Innan tystnaden med Björn Afzelius, eller nån annan av hans tidiga 80-talare, har en viss likhet med Bifrost musik, men det är ändå en bra bit emellan. Nationalteaterns Rövarkungens ö kanske?

Til en sigöjner är Bifrost andra album och uppföljaren till gruppens debutalbum, Bifrost (1976), som fick ganska stor uppmärksamhet i Danmark, inte minst tack vare protestsången I kan ikke slå os ihjel.

Nr: 1993/2222