”En nästan magisk kraft”

TRIFFIDS – CALENTURE - 1987

Har jag nån gång sagt något elakt om The Triffids tar jag tillbaka det! Nu har jag lyssnat på Calenture, Triffids lilla mästerverk från 1987.

Musiken är känsloladdad och vacker, nästan religiös. Det är smakfullt och snyggt, på gränsen till atmosfäriskt, absolut förföriskt och lidelsefullt. Jag kan nog hålla med alla dem som påstår att Calenture är en lysande platta.

Bättre än så här blev aldrig australiska Triffids. Jag funderar nästan på om detta inte borde vara den allra starkaste folkrockplatta som gjordes under hela 80-talet.

Sån här musik klarade aldrig Waterboys att göra. Möjligtvis i några få låtar, men inte en hel LP. Levellers och andra i samma bransch tror jag aldrig ens varit nära.

Jag vill helst inte ta fram några särskilda låtar, det är helheten som gör den här skivan. Men om jag måste får det väl bli Bury Me Deep In Love, Holy Water, Blinder By The Hour och några till... (konstpaus...)

Hmm, jag vet inte om jag tog i för mycket där. Det är sällan jag blir så lyrisk över en skiva...och om jag skulle bli det brukar jag hinna lugna ner mig innan jag skriver...

Men inte den här gången alltså. Det får bli som det blir, Calenture har en nästan magisk kraft...

Nr: 1073/2222