JELLYFISH – SPILT MILK – 1993
Jag påstår inte att Spilt Milk är en kanonplatta...bara att den är jättebra...och jätterolig att lyssna på. Jellyfish har sina rötter i beatlespop, Beach Boys harmonier och gillade Queen...väldigt mycket!
Spilt Milk har allt av det där...och lite till. Jellyfish var ett av det tidiga 90-talets mest talangfulla popband och lyckades faktiskt göra sin egen grej av det, även om det måste ha varit en svår balansgång.
För den som upplevde Beatles, Beach Boys och Queen ”på riktigt” är Spilk Milk en nostalgikick, en resa tillbaka till 60- och 70-talens magiska popvärldar.
Inledningen med Joining A Fan Club (Queens antar jag) är som hämtad från Sheer Heart Attack, man nästan hör Killer Queen i bakgrunden.
Fortsättningen med låtar som New Mistake, He´s My Best Friend (vem det handlar om får ni lista ut själva...men det är inte Freddie...) och Brighter Day är precis lika roliga att lyssna på.
Kritiken man kan ha mot den här plattan är kanske att vid en första lyssning verkar det som Jellyfish inte hade några direkt egna idéer. Att det snott det bästa från andra.
Men den känslan går över rätt fort. Jellyfish var smartare än så, de hittade sina egna vägar, även om det inte är helt uppenbart.
Spilt Milk finns på vinyl, men jag har fått nöja mig med en CD. Skivan gavs ut 1993 och då var vinylskivan dödsdömd och nästan helt utrotad.
Fördelen med CD är att jag kan ha den i bilstereon. Nackdelen är att jag knappt kan köra bil när jag spelar den...
Spilt Milk blev sorgligt nog sista albumet Jellyfish gjorde. Gruppen hade egentligen splittrats redan innan, ett par medlemmar hade lämnat redan efter debutplattan Bellybutton. Efter Spilt Milk tog det slut på allvar.
Nr: 219/CD
Jag påstår inte att Spilt Milk är en kanonplatta...bara att den är jättebra...och jätterolig att lyssna på. Jellyfish har sina rötter i beatlespop, Beach Boys harmonier och gillade Queen...väldigt mycket!
Spilt Milk har allt av det där...och lite till. Jellyfish var ett av det tidiga 90-talets mest talangfulla popband och lyckades faktiskt göra sin egen grej av det, även om det måste ha varit en svår balansgång.
För den som upplevde Beatles, Beach Boys och Queen ”på riktigt” är Spilk Milk en nostalgikick, en resa tillbaka till 60- och 70-talens magiska popvärldar.
Inledningen med Joining A Fan Club (Queens antar jag) är som hämtad från Sheer Heart Attack, man nästan hör Killer Queen i bakgrunden.
Fortsättningen med låtar som New Mistake, He´s My Best Friend (vem det handlar om får ni lista ut själva...men det är inte Freddie...) och Brighter Day är precis lika roliga att lyssna på.
Kritiken man kan ha mot den här plattan är kanske att vid en första lyssning verkar det som Jellyfish inte hade några direkt egna idéer. Att det snott det bästa från andra.
Men den känslan går över rätt fort. Jellyfish var smartare än så, de hittade sina egna vägar, även om det inte är helt uppenbart.
Spilt Milk finns på vinyl, men jag har fått nöja mig med en CD. Skivan gavs ut 1993 och då var vinylskivan dödsdömd och nästan helt utrotad.
Fördelen med CD är att jag kan ha den i bilstereon. Nackdelen är att jag knappt kan köra bil när jag spelar den...
Spilt Milk blev sorgligt nog sista albumet Jellyfish gjorde. Gruppen hade egentligen splittrats redan innan, ett par medlemmar hade lämnat redan efter debutplattan Bellybutton. Efter Spilt Milk tog det slut på allvar.
Nr: 219/CD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar