DAVE STEWART & THE SPIRITUAL COWBOYS – HONEST – 1991
Ett oväntat spännande album av Dave Stewart. Ett missförstånd är att de två skivor han spelade in efter att Annie Lennox lämnat Eurythmics och honom ensam skulle vara tämligen misslyckade. Så är det inte alls. Honest är spännande, progrock tänker jag och jämför gärna med det Bowie höll på med under samma tid.
För den som förväntat sig musik i Euryhmics anda blir så klart besviken. Honest har ingen Thorn In My Side eller någon anan hitlåt heller för den delen. Det var avsaknaden av hits som fick folket i början av 90-talet att tappa intresset. Honest blev inte som de förväntat sig.
Jag erkänner att jag under den tiden också var inne på det spåret och tyckte att skivan faktiskt var ganska tråkig. Men så resonerade jag på den tiden om allt jag inte förstod mig på direkt eller tyckte var lite för udda.
Det är först på senare år jag börjat uppskatta den här skivan.
Okej, ljudbilden är typisk sent 80-tal, alltså ganska svulstigt och mycket av allt. Men jag tycker ändå att Stewart är tämligen måttfull, det går aldrig till överdrift.
Jag tycker absolut att man kan jämföra soundet på Honest med till exempel Bowies Black Tie White Noise och på sina ställen till och med One Outside, men inte lika skruvat då givetvis. En annan del i det är att Dave Stewarts röst inte ligger särskilt långt från Bowies.
Nu för tiden är det här en skiva jag gärna lyssnar på, jag gillar soundet, det lite svala tempot och självklart Stewarts röst. Men några särskilda låtar kan jag, eller vill, jag inte välja ut. Det är inte där skivans styrka ligger, det är i helheten.
Dave Stewarts första soloplatta, från 1990, är dock en något mer konventionell rockplatta. Den skivan kommer jag inte alls lika bra överens med.
Nr: 1358/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar