Ganska charmigt av Bob Welch

BOB WELCH – BOB WELCH – 1981

Ett riffigt album, riktigt rockigt, åtminstone för att vara Bob Welch, som under sin solokarrär fram till den här plattan levererat ett par halvsmöriga album, åtminstone för oss som ville kalla oss rockers. Inte alls i samma anda som Fleetwood Mac, som han fått kicken från.

Men jag blev positivt överraskad och upptäckte att jag gillade flera av låtarna på den här skivan. Mest för den lite hårdare stilen han skaffat sig här än på tidigare album som Three Hearts och French Kiss till exempel. Men också för att låtarna han gör är riktigt sjyssta. Gillar både Bob Welchs egna och de coverlåtar han gör.

Gillar inte minst – och det är nog en skräll – hans version av gamla Smokiehiten If You Think You Know How To Love Me (Chinn-Chapman). I min popvärld är det därför en platta som inte helt saknar charm utan jag faktiskt kan tycka är riktigt trevlig att lyssna på någon gång emellanåt. Inte alls så kass som ryktet säger med andra ord.

En skivsamlarkollega vill gärna påpeka att fördelen med att leta efter begagnade Bob Welchskivor är att de nästan alltid är i väldigt bra skick. Inte många har nämligen brytt sig om att lyssna på dem. Men gör det för allt i världen, man kan – som jag – bli överraskad.

Men enligt Allmusic.com, musiksajten som har koll på det mesta, är detta en tämligen oinspirerad skiva där alla låtarna låter mal på i samma tempo. Det har de kanske rätt i om man ser det från en annan sida än min.

Bob Welch var under stora delar av sin karriär, i sann nyliberal anda, betydligt mer intresserad av vilka effekter diverse olika droger hade på hans psyke. Främst heroin. Och det är troligen det som ger utslag på den här skivan. Och ja, han kan bli lite tjatig här.

Mitt intresse för Fleetwood Mac under Bob Welcheran var svalt (han var sångare där under perioden mellan Peter Green och Lindsey Buckingham). Hans solokarriär följde jag knappt alls på den tiden. Den här plattan köpte jag flera år senare, billigt på nån rea, mest för hans gamla meriter. Det blev ett bättre köp än väntat.

Det var var förmodligen väldigt besvärligt att ha med Bob Welch att göra, både för skivbolag och Fleetwood Mac. Men jag kan ändå inte låta bli att känna viss sympati för honom. Mick Fleetwood ville ju inte ha med honom alls att göra efter han kickats från bandet.

Men att han inte ens fick en inbjudan till när Fleetwood Mac blev invalda i rockens Hall Of Fame kändes på ett sätt lite taskigt. Men jag vet ju inget om omständigheterna, Mick hade förmodligen goda skäl. Bob Welch dog under tragiska omständigheter 2012.

Nr: 1577/2222