FRANK ZAPPA – ABSOLUTELY FREE – 1967
Tricket ligger i namnet – Absolutely Free – det är exakt vad det är.
Här finns inget antingen eller. Man älskar eller hatar den här skivan. Första gången är svårast. Andra gången är man fast. Är känslan samma tredje gången, då...
Oavsett finns det mycket historia här. Mycket trams och nonsens också för den delen. Om folk inte förstod vad Zappa menade med Freak Out året innan, insåg dem det kanske med Absolutely Free. Gränslöst var ordet.
Det är inte helt enkelt att förstå sig på Zappa 1967. Eller är det så att man är så förblindad av ”idealbilden” av hur popmusik ska låta att man inte ens tillåter sig försöka?
Ett ideal någon ”utomstående makt” lyckats plantera så djupt att jag till och med tror att det är ett uttryck för min egen vilja.
Kanske måste man inse att det är så för att kunna lyssna på och uppskatta ett album som Absolutely Free.
Tillbaka till skivan, Absolutely Free är ett konceptalbum. Det måste varit oerhört originellt 1967. Hur många sådana hade det gjorts då?
Första sidan ägnas åt växternas liv, b-sidan åt livet i den amerikanska societeten...där åtminstone Zappa såg ett samband, förmodligen hade han rätt) det är socialpolitiska kommentarer, det är humor, givetvis sexuella utsvävningar, och mycket ironi.
Vad skivan inte har - till skillnad från Freak Out – är doo-wop och beatpop. Zappa flyttade med Absolutely Free sin gräns ännu längre ut genom att i stället använda sig av avantgardejazz och psykedelia. Absolutely Free är betydligt mer ”freaked out” än Freak Out.
Nr: 1252/2222
Jag hade från början en australisk utgåva av skivan. Men när jag nu genom lyckliga omständigheter lyckats hitta plattan i en tidig tysk utgåva i toppskick kunde jag inte låta bli att presentera skivan igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar