Gränslöst var ordet

FRANK ZAPPA – ABSOLUTELY FREE – 1967

Tricket ligger i namnet – Absolutely Free – det är exakt vad det är. Det finns inget antingen eller. Man älskar eller hatar den här skivan. Första gången är det svårast. Andra gången är man fast. Är känslan samma tredje gången, då...

Oavsett finns det mycket historia här. Mycket trams och nonsens också för den delen. Om folk inte förstod vad Zappa menade med Freak Out året innan, insåg dem det nog med Absolutely Free. Gränslöst var ordet.

Det är inte helt enkelt att förstå sig på Zappa här. Eller är det så att man är så förblindad av ”idealbilden” av hur popmusik ska låta att man inte ens tillåter sig försöka?

Ett ideal någon ”utomstående makt” lyckats plantera så djupt att jag till och med tror att det är ett uttryck för min egen vilja. Kanske måste man inse att det är så för att kunna diskutera ett album som Absolutely Free.

Tillbaka till skivan...Absolutely Free är ett konceptalbum. Hur många sådana hade det gjorts 1967? Första sidan ägnas åt växternas liv...b-sidan åt livet i den amerikanska societeten (ser någon sambandet?)...sociala kommentarer, humor, sexuella otidigheter, ironi.

Vad skivan inte har - till skillnad från Freak Out – är doo-wop och beatpop. Zappa flyttade med Absolutely Free sin gräns ännu längre ut genom att använda sig av avantgardejazz och psykedelia. Absolutely Free är betydligt mer ”freaked out” än Freak Out.

Om nån funderar över omslagsbilden. Min LP är ursprungligen* en australisk press där bilden inte är densamma som den amerikanska.

Nr: 2012/2222

* Detta exemplar är en reissue från senare år.