Graham Parkers sista chans

GRAHAM PARKER – ANOTHER GREY AREA – 1982

När jag (av okänd anledning) jämför Graham Parkers Another Grey Area med Kim Larsens 80-talsalbum förstår jag att jag utan att tänka på det sågat den här Graham Parker-skivan ganska kraftigt.

Inte för att vår danske vän skulle vara något slags exempel på kass rockmusik från 80-talet. Nej, nej, inte alls. Det är bara det att en jämförelse mellan Graham Parker och Kim Larsen inte alls är möjlig att göra. Kim Larsens oumpa-oumpa gladpop rimmar väldigt illa med hela rockvärldens ilsknaste engelsman.

Men Another Grey Area har ganska mycket av det där glättiga soundet. Graham Parkers vildsinta attityd, när han spottar ur sig orden och man verkligen tror på vad han säger, finns inte på den här skivan.

Okej, det börjar rätt bra med Temporary Beauty och för all del titelspåret Another Grey Area. Men ganska omgående tar sedan Graham Parker med oss på en resa genom både synthpop, skamusik och hemtrevlig hederlig gammal pubrock.

Pubrocken i all ära, där hade Graham Parker sina rötter, men hela skivan känns bara fel, så det blir fel det också. Så sorry, den här skivan är inte särskilt rolig. Det är givetvis så att det finns folk som tycker något helt annat. Men jag som 1982 fortfarande hade Squeezing Out Sparks ringande i öronen och besvikelsen över uppföljaren The Up Escalator svidande i bröstet kan inte annat än bli modlös.

Another Grey Area var nog Graham Parkers sista chans att bli superhjälte på riktigt. Han tog den inte, tåget gick. Eller fick den inte på grund av sitt skivbolag. Jag vet inte hur det gick till...
Men efter Another Grey Area var det nog kört för Graham Parker. Allt han gjorde efter den betraktades (av mig å folk jag känner) som obskyra små banaliteter av en gammal avdankad new wave-hjälte...

Nr: 1388/2222