Paul McCartneys Rockestra

WINGS – BACK TO THE EGG – 1979

Jag har alltid försvarat Back To The Egg, trots att överväldigande många anser det vara ett skitalbum av Paul McCartney. Jag gjorde det först för Old Siam Sir, som jag gillade på den tiden. På senare år gjorde jag det för Rockestra Theme.

Det är nämligen en riktig samling av rockens superkändisar som möts där. Dave Gilmour, Pete Townshend, John Bonham, John Paul Jones, Gary Brooker, Ronnie Lane och säkert några till som jag missat. Med wingsfolket inräknat var de över 20 personer. Keith Moon skulle varit med, men dog en månad innan inspelningen. Jeff Beck tackade nej.

När Paul McCartney kallade så kom de flesta så klart, det blev en All-Star samling utan dess like. Inspelningen gjordes i oktober 1978, i Abbey Roads studio så klart, och togs sedan med på Back To The Egg. Men att det skulle vara en wingslåt är alltså mer en teknisk fråga.

Rockestra Theme dök senare också upp på The Concerts For Kampuchea i december 1979. McCartneys Rockestra försvann sedan in i rockmusikens halvt bortglömda historia.

Back To The Egg borde kanske också förpassas till historien. Tots mina invändningar är det ett svagt, men framför allt virrigt album. Det går inte att jämföra med storheter som Venus & Mars eller Band On The Run.

Men det är å andra sidan legendariska album, så det är kanske en orättvis jämförelse. Till försvar för Back To The Egg kan man alltid hävda att det var ett försök att ta sig tillbaka till rockmusiken efter den softrockiga plattan London Town. Dock kan man inte påstå att det lyckades.

Helt utan intressanta låtar är skivan dock inte. Jag nöjer miog dock med att nämna en av dem, Getting Closer. Old Siam Sir, som jag gillade förr har tappat det mesta av sin glans. Numera tycker jag det är en ganska stökig låt, lite bluesig visserligen, men ofokuserad och tjatig.

Nr: borttagen ur samlingen