Beatleskänsla med suddiga konturer

EASY – SATELLITES – 2001

Satellites är fjärde skivan från Easy, bandet från Torparondellen i Jönköping som tog sig ut i världen och till slut hamnade i Göteborg. Den här skivan är dock inspelad i Skellefteå. Det är ännu en stark platta, indiepop och beatleskänsla med suddiga konturer.

Man kan väl inte påstå att Easy någonsin varit särskilt produktiva. Från debuten 1990 med Magic Seed fram till fyran tog det tio år. 2017 släppte de sin sjunde platta, A Heartbeat From Eternity. Trots att Easy från början var ett jönköpingsband har jag följt dem lite dåligt, men de stack ganska tidigt från Jönköpings södra stadsdelar för att söka berömmelsen, London och skivbolag kommer jag ihåg ha hört talas om.

Min kunskap om Easy sträcker sig till att jag i slutet av 80-talet lirade i samma handbollslag som gitarristen Peterson med det (då) långa håret. Det är inte mycket att komma med om man ska försöka låta kunnig. Så det låter jag bli.

Indiepop, eller snarare britpop är nog en generationsfråga. Oasis, Blur och de där kom lite för sent för mig. När de dök upp på stjärnhimlen var jag redan grundligt impregnerad av både Mott The Hoople och Frank Zappas Apostrophé.

Det tidiga 90-talets pop bet därför inte på mig...utom när jag fick höra Eels märkliga musik, som jag tyckte var fascinerande. Då inte bara Novocaine For The Soul, den där låten som var med i filmen Shrek och gjorde att en och annan faktiskt lärde sig namnet på Mark Oliver Everetts alter ego/enmansgrupp.

För att komma till saken tycker jag att Easy på den här skivan tagit upp en del av Eels lite spretiga lo-fisound, som blir både påträngande och irriterande. Jag hade inga större förväntningar på Satellites, trodde mig fått tag i tämligen en ”normal” indiepopskiva.

Men jag tycker efter ett antal lyssningar att den är mer än så. Jag gillar framför allt soundet som är mycket behagligt samtidigt som musiken är engagerande och synnerligen närvarande. En bra och lyssningsvärd platta helt enkelt.

Nr: 269/CD