Jag var så klart envis och tvingade Ole på Skivor & Band att beställa hem den. Svindyrt blev det.
Men det kan jag inte.
Den är inte bara svår att få tag på.
Den är svår att lyssna på också. Trots att det finns flera bra och klassiska Costellolåtar här. So Like Candy inte minst, den skrev han ihop med Paul McCartney.
The Other Side of Summer, en Beach Boys-parodi...eller nåt sånt...är också rätt kul.
Mighty Like A Rose är rörig. Det går inte att få något grepp på den.
Det händer så in i helvete mycket i varenda låt att det är svårt att hänga med. Överproducerad är ett ord man skulle kunna använda.
Det är möjligt att Might Like A Rose egentligen är jävligt bra. Men jag har inte orkat engagera mig och lyssna så många gånger som kanske krävs för att hitta det där lilla extra. Den är lite för svår.
Som gammal Costello-fan har jag givetvis denna platta, dessutom på vinyl. När jag försöker minnas vilka låtar som är bra kommer jag bara på dem du nämner i texten, alltså "The other side of summer" och "So like Candy". Jag har i och för sig inte lyssnat på denna LP på väldigt länge, men jag minns den - precis som du skriver - som överproducerad och svårlyssnad.
SvaraRaderaCostello har en tendens att vara för smart för sitt eget bästa. Han vill vara så himla mycket på en och samma gång, och verkar vara nästan sjukligt kreativ. Tyvärr skulle han många gånger behöva en producent som kan hjälpa honom att strukturera idéerna. Den här plattan är ett typexempel på hur Costellos kreativitet löpt amok. Det finns mängder av bra, intressanta och kreativa idéer. Men tyvärr bara 2-3 riktigt bra låtar...
skönt att man inte är ensam.
SvaraRadera