Midnight Oil rakt på

MIDNIGHT OIL - HEAD INJURIES - 1979

Det fanns en tid när Midnight Oil var bra.
Långt innan Diesel & Dust.
Långt innan synthar och ekologiskt tänkande.
Då var Midnight Oil jävulskt bra.
Ett förbannat bra hårdrockband!

Head Injuries från 1979, Midnight Oils andra platta, har jag letat efter hur länge som helst. Jag hade nästan gett upp.

Men när jag minst av allt anade det stod den bara där i en skivback. Jag som höll på att leta efter Costello och tidiga Nick Lowe.

Det känns nästan lite taskigt att hylla en skiva som är så svår att få tag på (på vinyl alltså, den finns säkert både på CD och på obskyra sajter där folk kan ladda ner precis vad de vill), eftersom den tydligen inte bara är att hämta den direkt i affären.

Det tog mig ett par år, men Head Injuries var värd att leta efter.

Men det är klart. De som gillar Midnight Oils lite synthiga 80-talssound klarar nog inte av den så där med en gång. För den har inte mycket med det att göra.

Här lirar Midnight Oil tung och svettig hårdrock, rått och spretigt. Framför allt är det enkelt. Det är rock, rakt på. Nästan lite Lizzy (jäpp!).

Stand in Line är utan tvekan skivans bästa spår, men bra låtar finns det flera. Section 5 har ett nästan knäckande tempo, Koala Sprint är rätt snygg och Naked Flame är flippad. Bara som exempel.
Den här skivan är bra!

Nr: 650/2222