Led Zeppelin och folkrock

LED ZEPPELIN - III - 1970 

Det blir mycket snack om Immigrant Song och Galloways Pole när Led Zeppelin III kommer på tal.
Och visst är det bra låtar.

Zeppelin-hjältarna upptäckte folkrocken på II:an och på III:an kör de hela linjen ut. Men nu har åtminstone Immigrant Song blivit så sönderspelad att den bara blir jobbig att lyssna på.

Till skillnad från Since I´ve Been Loving You, en sju minuter lång bluesballad.

En nästan primitiv blueslåt, men där Plants röst gör den så överväldigande kraftfull att den nästan blir plågsam.

Jag vill nog påstå att det är en av Led Zeppelins bästa låtar någonsin.

Den är till och med så bra att den skulle platsat på ettan!

Med III:an från 1970 visade Led Zeppelin ännu en av sina sidor, folkrocken. Det är väldigt mycket akustisk gitarr på skivan. Men grunden är naturligtvis fortfarande blues, vad skulle det annars vara?

Men efter den omskakande och råtunga II:an är det här läckert stilbrott. Jag kan till och med få för mig att lira en låt som Friends, trots att den på den tiden kändes ganska seg. Bron-Y-Aur-Stomp är också en sån låt, vass men ändå rätt skön.

Tangerine och That´s the Way är två ballader jag också gillar. Akustiska, men med Plants hypnotiska röst sitter de perfekt.

Och sen är skivomslaget bara så läckert. Men givetvis måste man ha den med snurran, annars kan det kvitta.

Nr: 200/2222