En amerikansk Bowie, eller?

JOBRIATH – CREATURES OF THE STREET – 1974

Man skulle kunna tolka Jobriath som en wannabekopia av David Bowie. Det finns stora likheter mellan Bowies glamrockiga Spiders Of Mars-period och Jobriaths musik. Hans röst och uttryck är ibland förvillande likt Bowie och låtarna går i ungefär samma stil.

Jobritahs fans, för när han var som störst hade han en stor skara följare och beundrare, bedyrar dock att någon likhet med Bowie är det inte alls fråga om. Det är som att jämföra en lamborghini med en A-Ford, var det nån som sa. Men nej, Jobritahs likhet med Bowie, både musikaliskt och till det yttre, går inte att komma förbi.

Nåja, oavsett vilket är Jobriath värd att berätta om. Han var USA:s första glamrockstjärna, han sägs också varit den första amerikanska rockartist som var öppet homosexuell. Han spelade in två album under första halvan av 70-talet. Hans debutskiva hyllades i glamrockvärlden och blev omskriven inte minst i den amerikanska pressen. Men han var en av dem som drabbades av aids i början av 80-talet. Han dog i sviterna av sjukdomen 1983 bara 36 år gammal.

Jobriath blev upptäckt i början av 70-talet efter en större roll i musikalen Hair. Skivbolaget Elektra satsade stort på honom och hans första album, dock utan att få något större genomslag. Creatures Of The Street är hans andra platta, ett album som inte anses hålla lika hög klass som den första. Men det är ändå ett spännande album att lyssna på.

Likheterna med Bowie är så klart en del av kryddan, det är glamrock med en twist. Jobriaths bakgrund i musikalvärlden får nämligen ganska stort utrymme, tanken att musiken skulle kunnat passa som soundtrack till någon sunkig och dekadent rockfilm från 70-talet är inte långt borta. Något som, när jag tänker efter, skulle kunnat varit idén med albumet.

Creatures Of The Street är en lite annorlunda syn på 70-talets glamrock, vilket gör det, trots vissa svårigheter att komma överens, till ett spännande album av sin tid.

Trots att skivan är över 40 år gammal och glamrocken idag helt bytt skepnad tycker jag ändå att Creatures Of The Street klarat att åldras på ett bra sätt. Möjligtvis beror det på musikalinslagen, men det är ett album man kan lyssna på med stort nöje även nu för tiden.

Nr: 1662/2222