En kortlivad fortsättning av Madness

THE MADNESS – THE MADNESS – 1988

The Madness bildades ur spillrorna av Madness, skabandet som fått hela västvärlden att gunga till låtar som Our House och My Girl. Men den senare delen av 80-talet hade inte varit lika framgångsrik och till slut splittrades bandet.

The Madness, med fyra av de ursprungliga medlemmarna, lyckades aldrig nå skapublikens hjärta. Konstigt nog. Det är en sjysst platta med lite udda sound. När jag nu lyssnar på deras enda album kan jag dock tycka att det var ett ganska försök att blåsa liv i bandet. Det är syntig skapop med blåssektion, ibland också med en mullrande orgel som stöd.

Ett rätt spännande sound som kunde haft framtiden för sig, om det inte vore för den ojämna låtkvaliteten. Tyvärr blandar The Madness riktigt svettiga skapiller med en del anonyma saker som jag inte tvekar att kalla utfyllnad. Det gungar, men inte hela tiden, ibland står det lite stilla.

I Pronounce You och What´s That, de två singlar soim släpptes från albumet, är också de två roligaste spåren. Att det var rätt sjyssta singlar missade dock de flesta gamla madnessfansen, och alla andra också, så efter ett album och två singlar gav The Madness upp mindre än ett år efter bildandet.

För att fortsätta historien runt ”riktiga” Madness återförenades bandet i början av 90-talet, där utfallet blev en ny liveplatta och en nyinspåelad singel, en cover på Jimmy Cliffs The Harder They Come.

Gruppen har efter det återuppstått med jämna mellanrum, ibland under namnet Dangermen. Under 2000-talet har Madness dykt upp som gäster på diverse festivaler och det spelades faktiskt ett nytt album så sent som 2009, The Liberty Of Norton Folgate.

Men aldrig har Madness på nytt lyckats skapa en så hysteri som under det sena 70-talet med låtar som My Girl och Our House.

Nr: 1316/2222