Quiet Riot hjälpte Slade tillbaka

QUIET RIOT – MAMA WEERE ALL CRAZEE NOW – 1984

Quiet Riots cover på Slades glamrockklassiker kom i precis rätt tid...för Slade alltså. Bandet hade året innan gjort en dundrande comeback med Run Run Away och efter det LP:n The Kamikaze Syndrome.

En dröm Slade haft sedan början av 70-talet, men aldrig lyckats med, var att också slå igenom i USA. Det är där Quiet Riot kommer in. Deras singel, möjligen inspelad på grund av Run Run Away, öppnade en dörr som tidigare varit tillbommad. Slade fick äntligen sitt amerikanska genombrott.

Man kan förstå storheten i det om man kommer ihåg Slades 70-talshistoria, som efter en vinglig start drog igång på allvar med en lång rad hitsinglar.

Cum On Feel The Noize, Skweeze Me Pleaze Me, My Friend Stan, Everyday, Far Far Away och så givetvis Mama Weer All Crazee Now som var en av Slades allra första singelettor i England.

Men när bandet sen försökte sig på en amerikansk turné gick det inte lika bra. Det gick till och med så illa att de återvände hem till England utfattiga och under flera år efter fick hanka sig fram på småjobb på lokala pubar.

När bandet 1981 fick chansen som ersättare på Readingfestivalen fick de ett tillfälligt uppsving bland metal- och hårdrockfolket. Men det var alltså 1984 de fick sin stora revansch.

...och det är alltså där vi hittar Quiet Riots singelsläpp av denna glamrockklassiker, något som givetvis bara är en parentes i rockhistorien, men ändå på något sätt bekräftar Slades storhet mer än Quiet Riot...vars version faktiskt inte är särskilt imponerande.

Nej, det är nästan så att jag tycker de slaktar denna läckra gamla glamrockklassiker och i stället gör den ganska ointressant, bara ordinär hårdrock, inte det minsta originellt. Men i den här historien är det inte Quiet Riot, deras tolkning av låten, eller den singelns framgång i USA som är det intressanta. I min värld är det Slades revansch som är grejen.

Nr: 146/singel