Med stöd av två stabila gamlingar

ANDERS F RÖNNBLOM – GARAGESEKVENSER – 2018

Ett något oortodoxt skivsläpp 2018 från Anders F. Garagesekvenser är uppdelat i två delar, varav den ena dyker upp efter CD-utgivningen av Det hysteriska draget och den andra delen håller till efter CD-släppet av Komedia-En tripp nerför Tarschan Boulevard. Som tur var släpptes de båda skivorna i en gemensam utgåva. Där håller det i alla fall ihop.

Mitt behov av det hysteriska draget på CD fanns inte, lika lite hade jag intresse av Tarschan Boulevard på samma media. Detta trots att det hysteriska draget hör till en av mina absoluta favoriter och där jag kan texten på nästan varenda låt utantill.

Men så köpte jag den på CD redan samma år den kom ut. Tarschan Boulevard är också ett album jag genom åren spenderat massor av tid ihop med. Men CD-skivorna blev ett nödvändigt ont för att komma över Garagetaper, 350 spänn kostade det. Var det värt det? Nej.

Men jag hade gärna köpt bara Garagetaper för låta säga 150 till 200 kronor, det hade varit okej för min del. Som detta album nu finns utplacerat bakom två andra skivor är det dessutom ett synnerligen svårlyssnat. Som tur är skiljer sig ljudnivåerna i mixning åt, så det går att höra när ena skivan slutar och Garagesekvenser börjar.

Låtarna på nya skivan är inte helt nya utan nyinspelningar av äldre tidigare ej utgivet material, från 70-talet. Gammal skåpmat alltså som någon gång i tiden har ratats för annat. Nåja, inget ont i det. Det som inte funkade då kan ju funka nu i stället. Och det gör det faktiskt. Låtarna på Garagesekvenser låter inte alls som att de har i sitt ursprung nästan 50 år tillbaka utan känns tämligen fräscha.

Musikaliskt är det också en rätt sjysst platta. Både låtarna och texterna är ovanligt kaxiga jämfört med andra senare skivor, men så var ju Rönnblom betydligt yngre när han skrev låtarna till garagetaperna.

Men min sammanfattning blir ändå att formatet sabbar en hel del av upplevelsen, åtminstone för mig. Stundtals är det så irriterande att jag glömmer att lyssna. Jag tror Garagetaper hade fungerat bra mycket bättre på egen hand.

Egentligen känns det inte som skivan behöver något stöd från två stabila gamlingar som Det hysteriska draget och Komedia. Den skulle nog klara sig bra på egen hand.

Nr: 194/CD

Så här tyckte jag om Det hysteriska draget och Komedia-En tripp nerför Tarschan Boulevard.