Desperat, rått och vildsint

Grönlandsresan – Vår sista landkänning på Grönland, sydliga Qaqortoq, den stad som danskarna förr kallade Julianehåb. Vägen mot Danmarkssundet söderut gick sedan genom mäktiga Prins Christians sund, på insidan av Grönlands sydspets, Kap Farvel.

X-IT – INUPILOQARPOQ – 2008

Musiken är våldsamt rå, vildsint och okontrollerad. Desperat. Är det med bakgrunden att Grönland är bland de länder med flest självmord som den här skivan ska lyssnas på?

Jag är benägen att tro det. Jag vet egentligen inte, det är bara en gissning från min sida. Men precis när vi gått av vår båt i Qaqortoqs hamn, på södra Grönland, blev vi vittnen till en fruktansvärt otäck scen. Hur en ung pojk, 15-16 kanske, av hans förtvivlade vänner livlös togs ner från en en snara upphängd i en tvättställning.

Tretton procent av alla vuxna grönländare har enligt undersökningar haft tankar på att ta livet av sig. Antalet självmord bland unga grönländska män är bland de högsta i världen. Statistiken säger 100 självmord på 100.000 invånare. I Danmark, där forskningen gjorts, är siffran 11,6. Lägg också till mycket hög alkoholkonsumtion och annat missbruk.

Forskarna säger sig inte vara säkra på varför, men pekar ut den ökade polariseringen, brist på framtidsutsikter, utbildning och arbete. Det upptäckte vi i Qaqortoq. Där framsidan mot havet visade upp en idyllisk vy av en välående grönländsk turiststad. På andra sidan berget, in mot landet, rivningsfärdiga höghus, fattigdom och misär.

Det ska sägas direkt att X-IT inte har någon anknytning till Qaqortog, bandet kommer från nordvästra Grönland. Men i ljuset av den hemska statistiken och upplevelsen där tror jag mig komma X-It:s desperata musik bättre närmare.

Musiken känns för mig obehagligt intensiv, nästan hatisk. Jag förstår givetvis inte texterna, bandet sjunger sina låtar på grönländska, men vad de vill når mig direkt. En stickande, påträngande känsla som inte vill ge sig av.

Nr: 198/CD