IAN HUNTER – ALL THE YOUNG DUDES – 2009
Det är lätt att tro att detta är ännu ett samlingsalbum med Ian Hunter på grund av namnet. Men bakom namnet All The Young Dudes döljer sig i stället en fantastisk liveinspelning från 2004.
Detta dubbla cd-album är i sin tur en återutgivning av en tidigare upplaga, The Truth The Whole Truth And Nothing But The Truth (2005), som sålde slut blixtsnabbt. För att förvirra än mer finns det också andra utgåvor med andra namn; en amerikansk, Live In London (2009) och en italiensk Behind The Shades (2008). Möjligtvis är dessa båda piratskivor, men de är dyra och svåra att få tag på.
Den billigare varianten heter All The Young Dudes, och det är den jag har nöjt mig med.
Det är nämligen exakt samma inspelning som The Truth... och precis som den ett dubbelalbum. Live In London och Behind The Shades är enkel-CD med färre låtar.
Förklaringen till att det finns flera olika beror naturligtvis på Ian Hunter. Han är lysande. 2004 var han bara 65 år och fortfarande i högform som rockstjärna (2019 är han 80 och i lika fin form). Det är han van vid. Rockstjärna har Ian Hunter varit sedan det sena 60-talet och alla dem som såg hans framträdande på Sweden ock för några år sedan kan intyga att han fortfarande är det.
Liveinspelningen från London, gjord på The Astoria 28 maj 2004, blev ovanligt lyckad, även om dem som sett Hunter live alltid påstår att hans konserter är fantastiska. Ian Hunter och The Rant Band river av en ständig ström av sprakande rocklåtar i ett galet högt tempo.
Inledningen med Rock´n´ Roll Queen och Once Bitten Twice Shy tar andan ur kroppen. Och när Ian Hunter sen fortsätter lira egna och gamla Mott The Hooplelåtar i samma tempo är det inte svårt att älska den här inspelningen.
I en sån här gedigen samling av låtar är det nästan omöjligt att välja ut några höjdpunkter. Men jag påstår i alla fall att I Wish I Was Your Mother är knäckande, att Roll Away The Stone är precis så sagolik som man hoppats.
Att All The Young Dudes är magnifik och avslutningen med All The Way From Memphis måste vara en av de bästa liveinspelningar Ian Hunter gjort. Och för säkerhets skull lägger jag till synthiga(!) Standing In My Light och Cleveland Rocks, så att ingen missar dem.
Nr: 219/CD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar