Weinzierl och Anderson på rätt spår

AMON DÜÜL (UK) – FÖÖL MOON – 1989

En del Amon Düülfans pustade säkert ut när den här skivan äntligen kom efter fem års tystnad. John Weinzirls och Dave Andersons brittiska Amon Düül skulle inte behöva gå till historien som folkrockband, som de trasslade in sig i på plattan innan Meetings With Menmachines.

Det Amon Düül vi pratar om nu är inte det ”riktiga”, det tyska. Utan i stället en brittiska avart som i början av 80-talet skapades av Amon Düül-medlemmarna Dave Anderson och John Weinzierl under en period då ingen visste om tyska Amon Düül skulle fortsätta eller inte.

Denna grupp spelade under mitten och slutet av 80-talet in ett antal album i samma anda som Amon Düül 2:s verk från 70-talet, alltså krautrock med kraftfulla psykedeliska inslag...illusionen av sjöar av flytande eld, suddiga ljusfloder, den kvävande lukten av ammoniak och svavel typ...

1984 ändrade de dock väg och spelade in Meetings With Mennachines som överraskande nog var starkt inspirerat av folkrock. Sen gick det fem långa år innan Fööl Moon föddes. Med detta nya album var brittiska Amon Düül 2 tillbaka i krautrocken.

Långa gnisslande gitarrsolon, långa svåra melodislingor nästan omöjliga att följa, underliga ljudeffekter, österländska rytmer, ekon, tickande klockor, råmande kossor och annat sånt där som kan få alla gamla krautfanatiker att börja svettas ymnigt.

Weinzirl och Anderson kunde själva så klart inte nå så långt som tyska Amon Düül 2:s Phallus Dei eller Yeti. Jag tvekar nämligen att på allvar jämföra den här upplagan av bandet med den äkta varan.

Men låt gå att Fööl Moon ändå är ett innovativt album, väldigt jammigt med en hel del spännande psykedeliska effekter. Att det inte är det ”riktiga” Amon Düül 2 som står bakom hindrar inte att jag ändå tycker det är ett mycket intressant album att lyssna på. Weinzierl och Anderson var ju inne på rätt spår.

Nr: 267/CD