En elektronisk pionjär

JEAN MICHEL JARRE – OXYGENE - 1976

Oxygene är Jean Michel Jarres debutalbum. En skiva som egentligen är uppbyggd runt en enda melodislinga, och ett antal variationer på denna. Trots det var den här LP:n en sensation när den kom. Men det är snyggt gjort. Och dessutom kommer alla ljud från datorer och synthar. Skivan gick upp andra plats på den brittiska poplistan. Oxygene 4 blev en hit.

Oxygene är inspelad med hjälp av en rad olika synthar, orgel och mellotron. Dessutom använde Jarre en dator för att skapa rytmerna. Det är en av anledningarna till att Jean Michel Jarre nu räknas som en av pionjärerna inom den elektroniska musiken. Låt oss nu sätta in det här i rätt perspektiv.

Nu för tiden låter det här kanske lite väl simpelt för att vara ambient elektronisk musik. Men vi pratar om 1976. På den tiden visste nästan ingen vad en dator var. Det fanns bara någon slags vag kunskap om att datorer hade något med hålkort och landningen på månen att göra.

1976 var det en sensation att man kunde spela schack mot en dator. För att inte tala om de där ping-pongspelen. Eller flytande kristaller i miniräknarna. Bara själva miniräknaren var ett under av vetenskaplig teknologi.

Därför blev den här skivan en sån sensation när den kom. För det knappast fanns något liknande, utom i den tyska krautrockvärlden, som dock inte var alls lika omtalad som nu. Men likheterna med Pink Floyds ljudexperiment var det många som såg.

Och kanske var det en och annan som jämförde Oxygene med The Dark Side of the Moon. För där, liksom på Oxygene, flyter musikstyckena in i varandra.

Sen tycker åtminstone jag att det finns en storhet i att lyckas göra så mycket av en enda egentligen ganska enkel melodislinga. Den grejen blev sedan något av fransmannen Jarres signatur på en rad senare album. Jag köpte förresten mitt ex i Hamburg nån gång på våren 1977. Då var Jarre mer eller mindre helt okänd i Sverige.

Nr: 634/2222

Ungefär samma text har publicerats tidigare, men repriseras nu.