AMAZING BLONDEL – ENGLAND – 1972
Jag kan inte säga att jag är överdrivet imponerad av Amazing Blondel. Idén är visserligen intressant, att använda sig av medeltida instrument som krumhorn, luta och liknande, stämsång och medeltida melodier.
En ganska smal nisch inom den progressiva folkrocken där jag närmast kommer att tänka på ett annat brittiskt band, Gryphon.
Gryphons musik gillar jag, men Amazing Blondel når inte fram till mig alls på samma sätt. Deras musik blir bara ”trevlig”, men knappast intressant eller spännande.
Åtminstone är det så med deras album England, som jag den senaste tiden lyssnat rätt mycket på. Andra album med gruppen, tidigare och senare, kan jag inte uttala mig om.
Möjligtvis blir det så för att Amazing Blondel inte går hela vägen. Att använda sig av medeltidsinfluenser i popmusik var i början av 70-talet visserligen mer progressivt än vad folk i allmänhet kunde tänka sig.
Men till skillnad från Gryphon - som i en jämförelse nu blir än mer vågade - håller sig Amazing Blondel lite för mycket till redan fastställda normer och regler. Musiken på England låter helt enkelt som medeltida musik framfört av ett popband. Vilket inte är jättespännande när man tänker efter...
Nåja, värdelös är skivan inte alls. England har givetvis sina kvaliteter och Amazing Blondel är en grupp skickliga musiker. Jag har upptäckt att för min del fungerar deras musik bäst som lite lagom bakgrundsmusik. Den stör inte i onödan med andra ord.
Förstasidan, med tredelade sviten The Painting, tycker jag är den bästa delen.
Nr: 294/2222
Jag kan inte säga att jag är överdrivet imponerad av Amazing Blondel. Idén är visserligen intressant, att använda sig av medeltida instrument som krumhorn, luta och liknande, stämsång och medeltida melodier.
En ganska smal nisch inom den progressiva folkrocken där jag närmast kommer att tänka på ett annat brittiskt band, Gryphon.
Åtminstone är det så med deras album England, som jag den senaste tiden lyssnat rätt mycket på. Andra album med gruppen, tidigare och senare, kan jag inte uttala mig om.
Men till skillnad från Gryphon - som i en jämförelse nu blir än mer vågade - håller sig Amazing Blondel lite för mycket till redan fastställda normer och regler. Musiken på England låter helt enkelt som medeltida musik framfört av ett popband. Vilket inte är jättespännande när man tänker efter...
Förstasidan, med tredelade sviten The Painting, tycker jag är den bästa delen.
Nr: 294/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar