GRATEFUL DEAD – WITHOUT A NET – 1990
Detta långa livealbum på hela tre vinylskivor är både intressant och inte. Intressant för att Without A Net är det sista album som gavs ut när Grateful Dead fortfarande existerade som band. Och intressant för alla långa – enormt långa – gitarrjam.
Som livealbum är jag ändå inte helt övertygad om skivans storhet. Låtarna är hämtade från en rad konserter från slutet av 80-talet och de första månaderna av 1990. Någon livenärvaro och konsertkänsla infinner sig därför aldrig.
Det blir i stället ett samlingsalbum och en dokumentation över Grateful Deads sista år. Varför annars avsluta hela skivan med en cover, Traffics Dear Mr Fantasy?
En varning. Det är ett mastigt album och mycket att ta sig igenom på en gång. Ingen låt är kortare än sex minuter, Robert Johnsons Walking Blues (och då är den ett undantag). De allra flesta håller sig runt cirka tio och den allra längsta en hel LP.sida - 19 minuter långa medleyn - Help On The Way/Slipknot/Franklin´s Tower.
Den sista svårigheten med albumet är att musiken inte skiljer sig så mycket åt. Låtarna mal på i ungefär samma tempo, och alla avslutas med lååånga gitarrjam som ingen, allra minst Grateful Dead, verkar ha en aning om var de ska ta vägen.
Men skam den som ger sig. Jag kan naturligtvis lyssna på den här skivan ändå och faktiskt njuta av musiken. Without A Net gör inte att Grateful Dead får (ännu) fler dead-heads.
Men musiken är så avslappnat gjord, med all rätt, och bandet så tajt, med all rätt, att det inte kan bli fel. Jag gillar också att Grateful Dead hämtat nästan alla låtarna från sina tidigare år.
Men måste också erkänna att Without A Net för mig fungerar bättre som bakgrundsmusik än som aktiv lyssning.
Nr: 1657/2222
Detta långa livealbum på hela tre vinylskivor är både intressant och inte. Intressant för att Without A Net är det sista album som gavs ut när Grateful Dead fortfarande existerade som band. Och intressant för alla långa – enormt långa – gitarrjam.
Det blir i stället ett samlingsalbum och en dokumentation över Grateful Deads sista år. Varför annars avsluta hela skivan med en cover, Traffics Dear Mr Fantasy?
Den sista svårigheten med albumet är att musiken inte skiljer sig så mycket åt. Låtarna mal på i ungefär samma tempo, och alla avslutas med lååånga gitarrjam som ingen, allra minst Grateful Dead, verkar ha en aning om var de ska ta vägen.
Men musiken är så avslappnat gjord, med all rätt, och bandet så tajt, med all rätt, att det inte kan bli fel. Jag gillar också att Grateful Dead hämtat nästan alla låtarna från sina tidigare år.
Men måste också erkänna att Without A Net för mig fungerar bättre som bakgrundsmusik än som aktiv lyssning.
Nr: 1657/2222
Rätt så bra för att vara ett "ursprungligt" livealbum. Med tanke på den TSUNAMI av mycket, mycket bättre inspelningar som gjorts tillgängliga sen bandet lade av får väl ändå "Without a net" betraktas som överkurs.
SvaraRaderaMärkligt egentligen, de originalalbum - studio eller live - som gör bandet full rättvisa kan egentligen räknas på ena handens fingrar. Medan de postumt utgivna arkivinspelningar man "måste" höra är snudd på oräkneliga.
Håller med dej, lite överkurs är det...nu för tiden.
RaderaJag gillar inte gamla arkivinspelningar som släpps nu. Det är som du säger för mycket. Jag försöker hålla mig till originalen (utom när det gäller Tull...där köper jag allt...)
Stämmer i de flesta fall, men inte för GD... höll man sig bara till originalen skulle man missa det mesta som var bra med bandet, för att hårdra det kraftigt är det bara Live/Dead, Workingman's Dead och American Beauty som är riktigt essentiella originalskivor.
RaderaÅ andra sidan är det snudd på omöjligt att botanisera bland bandets arkivinspelningar... och det släpps, typ, minst 10-15 "nya" CD om året. Vem behöver EGENTLIGEN en 73CD-box med varenda ton från Europaturnén 1972? Samtidigt är det fruktansvärt bra musik som slår i princip alla originalskivorna. Så jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till det hela...
Måste erkänna att jag kan GD:s skivutgivningar lite för dåligt. men en box med 73 CD verkar vara lite väl mycket...tror jag står över den...även om det mesta säkert är väl värt att lyssna på.
Radera