The Musical Box: En Slade-klassiker

torsdag 12 juni 2014

En Slade-klassiker

SLADE - SLADE ON STAGE - 1982

Så här skrev jag 1982: Jag vet inte vad jag hade väntat mig av Slade. Men det var absolut inte det här! Jag trodde de var slut. Men Slade On Stage är våldsam, för att inte säga ursinnig energi från första till sista låten. Detta är en skitbra liveplatta!
...och så fyller jag på med vad Allmusic.com skriver nu för tiden...
”Det är så högt tempo i (de tre första låtarna) Rock And Roll Preacher, When I´m Dancin´och Take Me Back Ome att om det inte hade kommit en ballad efter skulle man varit tvungen att ta av skivan (från skivspelaren)”...

Och jag kan bara hålla med (mig själv) nu för tiden också. Slade On Stage är en förbannat bra liveplatta. Vilket drag! För att förstå den här skivans storhet är det bra att ha lite koll på Slades historia.

I slutet av 70-talet var det nämligen inte alls självklart att Slade skulle överleva särskilt länge till. De hade gjort ett antal misslyckade satsningar och levde på att spela för halvfulla lokaler i brittiska småstäder.

Noddy Holders vrålande var mer eller mindre bortglömt. Vändningen kom 1980 när bandet fick hoppa in och ersätta Ozzy på musikfestivalen i Reading.

Att det blev succé räcker inte som beskrivning. Men helt plötsligt var Slade (ännu en gång) det hetaste bandet i England.

De gav efter det ut ett par hyllade (av fansen) album, We´ll Bring The House Down och Till Deaf Do Us Part. Den här liveplattan är uppföljaren till dem. Och den är skitbra!

Slade blandar friskt mellan sina gamla glamrockhits, låtar som Gudbuy t´Jane och balladen Everyday med senare metallåtar som Lock Up Yer Daughters. Den kombinationen funkade verkligen här.

De nyare (då alltså) metallåtarna charmade de nya fansen medan gamlingarna (som jag) gick igång på Mama Weer All Crazee Now...

Hittar du den här plattan, och gillar Slades glamrock, då är det en skiva för dig. Är du inne på hårdrock och metal, då ska du absolut skaffa den. Det är en liveklassiker i den genren.

Och så håller jag med Allmusic.com igen...”det är alldeles får lite låtar” (bara nio).

Nr: 2003/2222

1 kommentar:

  1. Håller fullständigt med recensenten ovan. Den här skivan är nödvändig om man gillar hårdrock / metal. De gamla "glamrock"låtarna har skruvats upp i temp och blivit hårdare. De för tiden nya hårdrockslåtarna låter bättre än på det fantastiska studioalbumet 'Til Deaf Do Us Part. Införskaffa genast för bövelen !!

    SvaraRadera