BOB DYLAN – THE BASEMENT TAPES – 1975
När Bob Dylan vaknade till efter sin motorcykelolycka 1966 låste han in sig i en källare i New York ihop med The Band, the basement of Big Pink.
Där satt de och spelade in vad som föll dem in. Resultatet blev officiellt ingenting men cirkulerade från 1967 som en eftertraktad bootleg, The Great White Wonder, tills man - inte en dag för sent - släppte inspelningarna som The Basement Tapes 1975.
Dessa på sina ställen mycket märkliga inspelningar betraktas idag som en höjdpunkt både för The Band och Bob Dylan. Vad det handlar om är countryrock, amerikansk rootrock, blues, folkmusik, mycket humor, interna skämt samt en hel del andra skumma utsvävningar.
Det är en rolig dubbel-LP att lyssna på, Dylan verkar ha repat sig bra från sin olycka. Och hade man varit med i källaren skulle man säkert sett det gnistra i hans ögon.
The Band gör också ett bra intryck även om de trots allt får stå lite i bakgrunden.
För det här är en Bob Dylan-skiva, The Bands fans får säga vad de vill. Dylan är den klarast lysande stjärnan här även om Robbie Robertson och The Band fått en hel del plats.
Hittar du den här plattan finns det en rad spår att lyssna på sig på. Odds And Ends, Million Dollar BashTears Of Rage och You Ain´t Goin´ Nowhere hör till mina favoriter.
Men The Basement Tapes är inte oväntat lite ojämn. Vad som ska ses som höjdpunkter eller bottennapp ligger kanske mer hos lyssnarens eget omdöme och intresse än hos Bob Dylan och The Band. Trots allt var ju de här inspelningarna aldrig menade att ge ut.
Nr: 2087/2222
När Bob Dylan vaknade till efter sin motorcykelolycka 1966 låste han in sig i en källare i New York ihop med The Band, the basement of Big Pink.
Dessa på sina ställen mycket märkliga inspelningar betraktas idag som en höjdpunkt både för The Band och Bob Dylan. Vad det handlar om är countryrock, amerikansk rootrock, blues, folkmusik, mycket humor, interna skämt samt en hel del andra skumma utsvävningar.
För det här är en Bob Dylan-skiva, The Bands fans får säga vad de vill. Dylan är den klarast lysande stjärnan här även om Robbie Robertson och The Band fått en hel del plats.
Men The Basement Tapes är inte oväntat lite ojämn. Vad som ska ses som höjdpunkter eller bottennapp ligger kanske mer hos lyssnarens eget omdöme och intresse än hos Bob Dylan och The Band. Trots allt var ju de här inspelningarna aldrig menade att ge ut.
Nr: 2087/2222
Den här skivan har fått kritik redan från starten, dels för de sånger som saknades och dels för solobidragen från The Band - som inte alls spelades in i "the basement". Detta erkändes dessutom officiellt i och med att bandets album gavs ut i remastrat skick, eftersom flera av låtarna från Basement Tapes fanns med som bonus - med korrekta inspelningsuppgifter. Men Robbie Robertsons drivkraft var förmodligen att sätta ihop en stark skiva, snarare än en autentisk dokumentation. Och personligen tycker jag inspelningarna med The Band gör skivan som sådan bättre... vill man höra allt som verkligen spelades in, och inget annat, rekommenderas bootlegutgåvorna "The genuine Basement Tapes" eller "A tree with roots". Tror den senare är mer komplett.
SvaraRaderaKan väl vara värt att nämna, som ett tillägg till ovanstående kommentar, att "The bootleg series 11" släpps i dagarna - 6 CD med de kompletta, åtminstone samtliga bevarade, och oförvanskade Basement Tapes. Har tjuvlyssnat (och naturligtvis beställt boxen) och det låter, faktiskt, fantastiskt.
SvaraRaderaLåter jättespännande. Kan man hoppas på att det dyker upp en vinylbox..?
Radera