FRANK ZAPPA – BROADWAY THE HARD WAY – 1988
Angående Broadway The Hard Way...
- Vad är det här? Lyssnar du inte på vanlig rock alls nu för tiden. Jag tycker du spelar konstigare och konstigare och skivor...
- Nja, jag har liksom tröttnat på det där...jag har gått vidare...
- Gått vidare, ha! Gått ner dej menar du...
He, he, alla tycker inte alltid lika...men det här är en LP jag verkligen gillar och absolut inte nån av de mer krångliga zappa-skivorna.
Titeln till det här albumet är inte taget ur luften. Det är verkligen en parodi på Broadway och musikaler, Zappa hinner avverka nästan ett tiotal olika musikalstilar.
Av bara farten ger han sig också på Elvisfans, TV-predikanter, Wall Street-yuppies och republikanska partiet...och säkert fler ändå.
Politisk satir?
Javisst...och säkert ohyggligt roligt på sin tid. Numera känns skivan aningen daterad, inte minst för att Zappa för ovanlighetens skull namnger ett antal amerikanska personligheter, som sedan slutet av 80-talet fallit i glömska, Ronald Reagan och Oliver North till exempel.
Men å andra sidan kan man ju garva åt själva företeelserna. Och det gör man så gärna. Den som tyckte om musikalparodin Thing-Fish från 1984 kommer att älska Broadway The Hard Way också, som är flera steg bättre.
Detta av två skäl, texterna är inte så provocerande sexistiska utan mer humoristiska. Musiken är dessutom betydligt intressantare, Thing-Fish blir till slut en enda ljudmatta medan Broadway The Hard Way har musikaliska poänger Thing-Fish aldrig nådde upp till.
Lyssna till exempel på inledande Elvis Has Just Left The Building, elaka Jesus Thinks You´re A Jerk, Dickie´s Such An Asshole och raplåten Promiscuos.
Nr: 2037/2222
Angående Broadway The Hard Way...
- Vad är det här? Lyssnar du inte på vanlig rock alls nu för tiden. Jag tycker du spelar konstigare och konstigare och skivor...
- Nja, jag har liksom tröttnat på det där...jag har gått vidare...
- Gått vidare, ha! Gått ner dej menar du...
Titeln till det här albumet är inte taget ur luften. Det är verkligen en parodi på Broadway och musikaler, Zappa hinner avverka nästan ett tiotal olika musikalstilar.
Av bara farten ger han sig också på Elvisfans, TV-predikanter, Wall Street-yuppies och republikanska partiet...och säkert fler ändå.
Javisst...och säkert ohyggligt roligt på sin tid. Numera känns skivan aningen daterad, inte minst för att Zappa för ovanlighetens skull namnger ett antal amerikanska personligheter, som sedan slutet av 80-talet fallit i glömska, Ronald Reagan och Oliver North till exempel.
Men å andra sidan kan man ju garva åt själva företeelserna. Och det gör man så gärna. Den som tyckte om musikalparodin Thing-Fish från 1984 kommer att älska Broadway The Hard Way också, som är flera steg bättre.
Detta av två skäl, texterna är inte så provocerande sexistiska utan mer humoristiska. Musiken är dessutom betydligt intressantare, Thing-Fish blir till slut en enda ljudmatta medan Broadway The Hard Way har musikaliska poänger Thing-Fish aldrig nådde upp till.
Nr: 2037/2222
Instämmer! "Broadway the hardway" är förträfflig. Rekommenerar också livedubblarna "The best band you never heard" och "Make a jazz noice here", också från 1988-turnén.
SvaraRaderaHar dessvärre inte någon av de skivorna...än. Men nu står de högst på min önskelista.
Radera