Van Morrisons keltiska soul

VAN MORRISON – AVALON SUNSET – 1989

Drömsk och förförisk. Vacker och melodiös. Avalon Sunset blev 1989 något av en comeback för Van Morrison. Under nästan tio år hade hans skivor sålt dåligt och några av dem var faktiskt inte särskilt bra, tyckte jag.

Avalon Sunset blev också hans bäst säljande platta på flera år och presenterade honom för en ny generation lyssnare. Jag tror att jag var en av dem. Det var efter Avalon Sunset jag på nytt började lyssna på Van Morrison.

Då hade jag under flera år medvetet låtit bli att spela hans skivor, mycket beroende på att jag blivit så besviken på Inarticulate Speech Of The Heart, en upphaussad LP, ungefär som Stones Steel Wheels, men visade sig vara en riktigt tråkig synthdominerad sak.

Men Avalon Sunset kände jag direkt var något annat. Här är Van Morrison tillbaka till sitt ursprung, lite åt samma håll som Tupelo Honey och givetvis Into The Music. Han blandar och ger visserligen av både rock, jazz och det han själv ofta kallar keltisk soul.

Trots de religiösa undertonerna är Whenever God Shines His Light, I´d Love to Write Another Song, Have I Told You Lately och When Will I Ever Learn to Live in God fantastiska låtar som kryper in under skinnet och gärna får stanna där.

Jag anar att Avalon Sunset var ett viktigt steg mot det album jag tycker är ett av Van Morrisons viktigaste och främsta verk, Hymns To The Silence, som kom två år senare.

Nr: 1457/2222

Bytte ut min gamla lätt repiga mot en platta i toppskick. Därför skriver jag om skivan igen.