Paul Kellys Slow Train Coming

PAUL KELLY – STOLEN APPLES – 2007 

Tolv år verkar vara tiden det ska ta för ett Paul Kelly-album att nå min samling från Australien nu för tiden. Det var först 2019 Stolen Apples kom hem till mig. Ungefär så lång tid har det tagit med andra av Paul Kellys senare plattor också.

Det var skillnad förr, när jag hade koll och följde hans skivsläpp med betydligt större intresse. Men eftersom det med åren tog allt längre tid mellan hans skivor och att de allt mer sällan, till slut inte alls, kom till Europa av sig själv, utan stannade i Australien, blev det svårare och svårare att hålla intresset uppe.

En del i det minskade intresset berodde säkert också att Paul Kelly under de åren gick från rockartist, med album som Gossip och Under The Sun, till stillsammare saker, en del av dem bara akustiska.

Jag gillade det också, men tyckte att de skivorna tog lite för lång tid på sig innan jag kunde uppskatta dem på allvar. Stolen Apples, vad jag vet bara släppt i Australien, är ett singer/songwriteralbum i samma stil Kelly ägnat sig åt under i stort sett hela 2000-talet, men tuffare än vanligt.

Det tyckte jag om. Skivan ger ett ganska rockigt intryck jämfört med andra av Kellys plattor från det tidiga 2000-talet.

Men den riktigt stora skillnaden är att samtliga låtar har religiösa teman, ja lite som Dylan och hans Slow Train Coming. Religiösa låtar och texter kan vara ett rött skynke för en och annan. Men det hindrar ju inte att det är bra låtar, riktigt bra till och med. Right Outta My Head till exempel är en sån där som klistrar sig fast redan innan man hört den första gången.

Möjligtvis för att den i en rockigare version mycket väl skulle kunna tagit plats på Under The Sun. En annan kul låt är Keep On Driving, som nog skulle kunna funka som rockabilly eller country, vilket i och för sig inte är något okänt område för Paul Kelly. Jo, jag tycker Stolen Apples är ett riktigt bra album. En skiva jag gärna spelar flera gånger i rad och där men varje gång upptäcker nya små egenheter.

Jag fick tag på en limiterad utgåva av albumet med två CD-skivor. Den andra plattan är en liveinspelning från turnén Kelly gjorde efter att Stolen Apples släppts. Tanken med turnén var att spela hela albumet live och därefter ett antal av hans största hits.

Hur det blev med det vet jag inte, CD:n innehåller bara en del av låtarna från albumet, de flesta är lite äldre material. Men det är inget som stör, tvärtom. Liveinspelningar med Paul Kelly kan man inte få för många av och från det tidiga 2000-talet finns vad jag vet inte särskilt många.

Nr: 270/CD