The Musical Box: Rubber Soul i mitten

måndag 26 september 2011

Rubber Soul i mitten

Rubber Soul råkade hamna på skivspelaren. Och jag slås av tre saker.
Fan vad bra den här skivan är, vilket kanske är lite sent att komma med. Det är ju ingen nyhet direkt, den kom ju trots allt 1965.
Sen vete fan om Beatles inte var inne på det här med psykedelia redan då. Det som skulle växa fram på Revolver och sen brisera på Sgt Pepper. Kolla bara på skivomslaget till exempel, nog är det psykedeliskt alltid.

Ta bara Norwegian Wood, psykedelia, oh yeah. Och instrumenteringen. De använde ju sitar redan här (George på Norwegian Wood). Men det har väl knappast gått någon förbi det heller.
Och så en fundering. Är inte Rubber Soul på något sätt Beatles glömda album?
Det är en skiva man egentligen aldrig snackar om.

De tidiga plattorna A Hard Day´s Night och Help har ju alla koll på. För att inte tala om Sgt Pepper, Abbey Road och White album. Men Rubber Soul hamnar nånstans i mitten. Mitt emellan Beatles och Beatles.

Det märks förresten på låtarna. Här finns både ”gamla” Beatles och det nya.
Och det kom jag inte på förrän nu...

Men det har inte blivit av att jag lyssnat på Rubber Soul särskilt ofta.
Jag har liksom glömt bort den...

6 kommentarer:

  1. Håller med om att "Rubber soul" - precis som det mesta Beatles gjorde - är lysande. Men att kalla den "deras glömda platta" känns lite fel. Allt Beatles gjorde har ju stötts och blötts till förbannelse av tusentals musikskribenter. Det har gjorts kartläggningar och analyser av allt från Lennons kalsongstorlek till hur många trumpinnar Ringo förbrukade under inspelningen av "Sgt. Pepper's"... Så jag tycker knappast att man kan kalla någon av deras skivor för "glömd".

    Dock får jag erkänna att det tog mig många år att fatta ordleken i titeln "Rubber soul".

    SvaraRadera
  2. Nu får du ta och berätta det om ordleken, för den har inte jag attat än!

    Och okej, glömda album är så klart att ta i. Men att kalla den ett av de mindre omtalade tycker jag man kan göra.

    SvaraRadera
  3. Ordleken är följande:

    Orden "sole" och "soul" uttalas exakt likadant. Det förstnämnda betyder "sula", medan det senare betyder "själ". "Rubber sole" betyder följaktligen "gummisula".
    "Soul" (själ) är som bekant också en beteckning på en musikstil.

    Som synes var det nästan Ingvar Oldsberg-nivå på Beatlarnas ordvitsande. Man skulle möjligen, baserat på detta, kunna formulera en teori om att det finns en koppling mellan ordvitsande och hamnstäder (Oldsberg - Göteborg och Beatles - Liverpool). Eller är det för långsökt?

    SvaraRadera
  4. He, he, där trillade poletten ner.
    Tror på det där med göteborgare förresten, och Liverpool.
    Jönköpings hamn är troligen för liten för ordvitsande...

    SvaraRadera
  5. Var det inte också så att det kallades "Plastic Soul" när engelska artister försökte sig på amerikansk soul och att Beatles tyckte sig åstadkomma någonting bättre nämligen "Rubber Soul" så det var en dubbel ordvits.
    Rubber Soul är mitt favoritalbum med beatlarna, bra formulering "Mitt mellan Beatles och Beatles, det gamla och nya Beatles" Jag har alltid tänkt på Rubber Soul som kulmen av det tidiga Beatles, efter det började musiken dra mot det mer psykedeliska hållet.

    SvaraRadera
  6. "Rubber Soul" var början på det nya. Den visade vägen hur fortsättningen skulle bli på mästerverket "Revolver"; den perfekta blandningen mellan pop och Psykedelia.

    SvaraRadera