BUDGIE – IMPECKABLE - 1978
Budgie...vad är det för speciellt med dem, kan man undra? Inget särskilt blir mitt svar.
Det var ett av många brittiska hårdrockband i början av 70-talet. De snodde det mesta från de som var bättre, Led Zeppelin och Black Sabbath.
Och egentligen inte en enda hitlåt, trots att bandet bildades redan på 60-talet och trots att de slutade långt efter att många andra hjältar lagt av för länge sen, i början av 80-talet.
Ändå gillar jag det här waelsiska bandet. Det är handfast och jordnära heavy metal, man vet vad man får, även om Budgie knappast blev bättre med åren.
Impeckable från 1978 har ärligt talat inte så där väldigt mycket att erbjuda...förutom det fåniga omslaget med en vild katt. Sånt kan jag vara lite svag för ibland.
Just den här katten...mittenbilden menar jag...har jag nästan en exakt kopia av...fast en riktig...det är vår katt* det... Han ser rejält farlig ut där...men är det inte alls. Bilden är tagen när han gäspar efter att en hel dag legat och slöat bakom soffan. Så var det med den farliga looken...
Lite så är det med Impeckable också. Den ser bättre ut än vad den är...men är inte så illa ändå. En låt sätter sig lite extra, inledningen med Melt The Ice Away, det är bra metal med de där klassiska start- och stoppsekvenserna och ett och annat halvfräckt solo.
Sen..äh...inget extra...bara handfast och vanlig brittisk metal. Impeckable är inte Budgies bästa, men en av de sista med gruppen som var rätt...bra. Och en metalplatta som åtminstone jag tycker är mycket roligare att lyssna på än många andra från det sena 70-talet.
Nr: 1409/2222
* Vi har ett frostigt förhållande i övrigt. Vi hälsar på varandra på morgonen men ignorerar i övrigt varandras existens. Bilden är dock för säkerhets skull tagen med en fönsterruta mellan.
Budgie...vad är det för speciellt med dem, kan man undra? Inget särskilt blir mitt svar.
Det var ett av många brittiska hårdrockband i början av 70-talet. De snodde det mesta från de som var bättre, Led Zeppelin och Black Sabbath.
Och egentligen inte en enda hitlåt, trots att bandet bildades redan på 60-talet och trots att de slutade långt efter att många andra hjältar lagt av för länge sen, i början av 80-talet.
Ändå gillar jag det här waelsiska bandet. Det är handfast och jordnära heavy metal, man vet vad man får, även om Budgie knappast blev bättre med åren.
Impeckable från 1978 har ärligt talat inte så där väldigt mycket att erbjuda...förutom det fåniga omslaget med en vild katt. Sånt kan jag vara lite svag för ibland.
Just den här katten...mittenbilden menar jag...har jag nästan en exakt kopia av...fast en riktig...det är vår katt* det... Han ser rejält farlig ut där...men är det inte alls. Bilden är tagen när han gäspar efter att en hel dag legat och slöat bakom soffan. Så var det med den farliga looken...
Lite så är det med Impeckable också. Den ser bättre ut än vad den är...men är inte så illa ändå. En låt sätter sig lite extra, inledningen med Melt The Ice Away, det är bra metal med de där klassiska start- och stoppsekvenserna och ett och annat halvfräckt solo.
Sen..äh...inget extra...bara handfast och vanlig brittisk metal. Impeckable är inte Budgies bästa, men en av de sista med gruppen som var rätt...bra. Och en metalplatta som åtminstone jag tycker är mycket roligare att lyssna på än många andra från det sena 70-talet.
Nr: 1409/2222
* Vi har ett frostigt förhållande i övrigt. Vi hälsar på varandra på morgonen men ignorerar i övrigt varandras existens. Bilden är dock för säkerhets skull tagen med en fönsterruta mellan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar