Supergrupp utan superhit

LULU – EVERYBODY CLAP – 1971

Det här skulle kunna vara ett eftertraktat samlarobjekt. Bakom Lulu hittar vi den här gången storheter som Maurice Gibb, Jack Bruce på bas och John Bonham som trummis. Men detta märkliga samarbetsprojekt blev aldrig mer än den här relativt okända singeln.

Everybody Clap får stå som symbolen för en supergrupp som bara blev en knappt tre minuter lång popsingel. Bonhams trummor och bakgrundssång av Maurice Gibb hjälpte föga denna gång, trots att det var en riktig supergrupp. Det ska nämligen också läggas till att Leslie Harvey, brorsa till Alex, lirar gitarr.

Men för varje sann samlare av Led Zeppelin, och Bee Gees också för den delen, borde det vara en alldeles nödvändig skiva att ha i samlingen. Men med den enkelhet jag fick tag i skivan, och det pris jag betalade, verkar det inte vara så. Möjligtvis är det så för att singeln aldrig lyckades slå igenom utan blev en av alla de där anonyma tidiga 70-talssinglarna med feel-good-pop vars melodier, texter och titlar aldrig lägger på minnet.

Everybody Clap har nämligen betydligt mer med Middle Of The Road och Les Humphries Singers att göra än med Led Zep, Cream eller ens Bee Gees. Jag behöver väl egentligen inte säga att låten aldrig blev aldrig någon hit. Den finns inte med på någon av alla de samlingsalbum som släppts med Lulu, förutom ett (vad jag vet) och då förmodligen enbart i egenskap av att den släpptes som singel.

Singeln lever numera ett undandraget liv där endast samlare av Lulus skivor och en och annan hardcore Led Zepfan förbarmar sig över den. Tänk om det hade blivit en superhit? Hur hade det varit då?

Nr: 156/singel