JOHN MAYALL – MOVING ON - 1972
Oj, oj, oj!
Det här är bra grejer, John Mayalls livealbum Moving On från 1972. Jag har haft den stående i hyllan länge och inte kommit mig för att lägga den på skivtallriken förrän nu. Jag spelade den nästan mest för att jag hade lite dåligt samvete.
Men jävlar! Det här är bra! John Mayall och hans kompanjoner i bandet, som inte direkt är några elever från den kommunala musikskolan, är sagolika. Här snackar vi känsla, blues och jazzfusion. Och ett oerhört kunnande. Det visar de gång på gång.
Moving On är en sån där skiva som man med enkelhet kan spelas flera gånger i rad utan att tröttna. Och för varje lyssning hittar man nya små spännande detaljer och finesser. Ett litet solo här, en snygg improvisation eller en liten melodisnutt som i all enkelhet bara promenerar förbi.
Det är inte rockigt, tungt eller råbluesigt. Moving On är en finstämd liveplatta, där ljudet dessutom är fantastiskt bra.
Inspelningen är gjord i USA och lär vara en direkt uppföljare på skivan Jazz-Blues Fusion från året innan. De som vet säger att den här är bättre.
Nr: 1327/2222
Oj, oj, oj!
Det här är bra grejer, John Mayalls livealbum Moving On från 1972. Jag har haft den stående i hyllan länge och inte kommit mig för att lägga den på skivtallriken förrän nu. Jag spelade den nästan mest för att jag hade lite dåligt samvete.
Men jävlar! Det här är bra! John Mayall och hans kompanjoner i bandet, som inte direkt är några elever från den kommunala musikskolan, är sagolika. Här snackar vi känsla, blues och jazzfusion. Och ett oerhört kunnande. Det visar de gång på gång.
Moving On är en sån där skiva som man med enkelhet kan spelas flera gånger i rad utan att tröttna. Och för varje lyssning hittar man nya små spännande detaljer och finesser. Ett litet solo här, en snygg improvisation eller en liten melodisnutt som i all enkelhet bara promenerar förbi.
Det är inte rockigt, tungt eller råbluesigt. Moving On är en finstämd liveplatta, där ljudet dessutom är fantastiskt bra.
Inspelningen är gjord i USA och lär vara en direkt uppföljare på skivan Jazz-Blues Fusion från året innan. De som vet säger att den här är bättre.
Nr: 1327/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar