Peter var min rockguru när jag växte upp. Han hade kommit till Sverige från Tjeckoslovakien efter Pragvåren -68. Han var ett år äldre än oss andra i klassen och hade koll på det där med rockmusik. Det är tack vare honom jag hittade fantastiska rockgrupper som Grand Funk, Allman Brothers, Doobie Brothers och Doors.När jag försökte med den tidens innegrupper; Slade, Sweet och Queen, bara garvade han och slog ut med händerna. ”Vill du lyssna på sån skit så varsågod. Det här är bra grejer” sa han och slängde på en liveplatta med Grand Funk från tidigt 70-tal. Jag minns fortfarande hur Shinin On och We´re an American Band grep tag i mej, ett grepp som fortfarande inte har släppt.
Peter hade helt rätt, jag hade fel så det sjöng om det. När jag nu för tiden plockar fram några av mina höjdare från den tiden är det inte Queen eller Slade jag lyssnar på.
Men det ska erkännas. Grand Funk hade jag nästan glömt bort tills jag för en tid sedan såg ett avsnitt med Simpsons. Efter att Homer rockat loss till en gammal Grand Funk-klassiker plockade jag också fram mina skivor.
Precis lika bra som förr. Högsta volym – naturligtvis. The Loco-Motion – Grand Funks egen version av Little Evas gamla örhänge är fortfarande rätt kul. Men där spelade de nog hellre än bra...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar