The Musical Box: Ken Levy and The Phantoms

fredag 26 juni 2020

Ken Levy and The Phantoms

KEN LEVY AND THE PHANTOMS – WOW! – 1964

Det kom ett paket från Gästrikland. Det kom ett paket LP-skivor från Gästrikland som jag köpt på nätet. Det var där jag hittade Ken Levy And The Phantoms LP. Den var bokstavligt talat skitig, det var mer än bara damm om man säger så. Den var dessutom repig och buktade på mitten så den knappt gick att lägga på skivspelaren.
För en nästan 60 år gammal LP var det också helt naturligt att omslaget var slitet, rivet i kanterna och sen bristfälligt lagat med isoleringstejp, man gjorde så förr. Men överraskande nog gick den att spela, är buktningen märker man inte av. Och efter en omgång medskivtvätten är det bara lite knaster kvar och något enstaka hopp på b-sidans sista låtar.

Jag bara älskar den här skivan. Det är rock´n´roll som i Let´s Twist Again, Johny B Goode, Shadows och Ventures. Nu förstår jag varför band som Boppers och liknande gjorde den här musiken till sin egen när jag var ung. Skivan inte bara heter Wow, den är det också. Ken Levy och hans välkammade och snyggt klädda polare är rockgenerationen före min, innan jag fick tag i den här skivan hade jag aldrig hört talas om bandet.

Hur den hamnat i skogarna utanför Gävle kan man bara fantisera om. Men något med stora amerikanska bilar hade det säkert att göra och grabbar med ducktail. Just nu bara älskar jag de där låtarna, det lite ruffiga soundet och surfrocken i de instrumentala låtarna går inte att låta bli att tycka om. En jättekul platta.
Skivan har tvättats varsamt i omgångar och låter numera riktigt bra. Reporna är så klart kvar, men hörs inte. Att den buktar, kanske efter att ha legat på en varm motorhuv, går inte heller att göra något åt. Men det hörs inte det heller, så det kan väl kvitta. Isoleringstjepen är försiktigt borttagen och sidorna limmade. Den är väl trots det knappast någon skönhet och håller egentligen inte för att få en plats i min samling. Men aldriga att jag släpper iväg Ken Levy And The Phantoms. Förmodligen lär jag i så fall aldrig få se nån sådan igen.

Ken Levy And The Phantoms är ett brittiskt popband som startades i Cambridge redan 1960. Men deras historia är svensk och lite norsk. Tidigt fick de spela in en singel. En låt som gjorde att deras skivbolag rekommenderade dem när norske Per-Elvis Granberg kom till England för att leta efter ett kompband.

Det var där nånstans bandet började skapa sin egen historia. Tack vare en turné i Norge, där det gjordes en avstickare till Nalen i Stockholm, hamnade de till slut i Sverige och Stockholm. Det blev folkparksspelningar runt hela landet, och i Finland, ihop med storheter som Cacka Israelsson och Mona Grain (hon med Kärlek och pepparrot ni vet).

Turnerandet kröntes med en rad konserter som förband till Beatles västsvenska turné 1963. Det blev deras genombrott i Sverige och bandet släppte efter det en rad singelskivor, det var också då den här LP:n spelades in i Cupols studio i Stockholm, och sen ytterligare en fullängdare, båda på nu obskyra Nashvile Records.

1969 var dock historien över för bandmedlemmarna som hela tiden stannat i Sverige. De hamnade då i det som senare skulle bli dansbandssvängen. Förmodligen mest kanske för att de då höll till i Karlstad och Värmland, dansbandsmusikens Mekka. Sångaren fick jobb i kultbandet Värmländers och trummisen hamnade i en tidig upplaga av Sven-Ingvars. Så kan det gå.

Nr: 1278/2222

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar