Benidorms skönhetssömn - Spanien Del 4

Motorvägen förbi Benidorm slingrar sig genom tunnlar och över berg, förbi den gamla fiskarbyn, eller det charterindustrins Mekka som det blivit. I den spanska natten är Medelhavet kolsvart. Här på höjderna hörs inte vågornas eviga sjungande, bara däckens vinande mot asfalten. Ett nattligt lätt sommarregn har fernissat vägbanan skinade svart och blank.

Synen är surrealistisk. Ur den gryta där Benidorm sover sin välbehövliga skönhetssömn skjuter höga och smala hotell upp som självlysande pelare. 10, 15, kanske 20 våningar höga. Längst där nere ett undertryckt muller från stadens hetsiga nattliv.
Värmen är trots regnet och tiden på dygnet tryckande. Från staden väller en sträv havsblandad stank av gamla sopor och intorkade spyor upp mot bergen. Hissar upp bilrutan och trycker in en cd i spelaren. Doobie Brothers Takin´it to the Streets.

Det blir en märklig kontrast. Tom Johnstons svala röst, där orden blir till hagel, ärtor, pärlor, dämpar den undertryckta semesterstressen från Benidorm.
Lutar mig tillbaka i förarstolen, trycker lätt på gaspedalen. Bara 35 mil kvar till slutmålet. Det tar vi i natt. Lätt.

Doobie Brothers startade som ett boogierockband i Kalifornien i början av 70-talet. Men gruppen utvecklade snabbt ett mer polerat sound och slog igenom med plattorna Toulouse Street och The Captain and Me, 1972 och 1973. Takin´it to the Streets kom 1976. Där märktes tydligt att bandet var på väg mot jazz- och soulinspirerad musik.

It Keeps You Runnin´ blev plattans enda egentliga hit, men här finns flera starka låtar; jazziga Takin´it to the Streets, Wheels of Fortune är nästan Philadelphia-soul och smarta Rio blir en safari i storstadsdjungelns mörka källare.

Tom Johnston lämnade gruppen efter den här plattan och ersattes av soulsångaren Michael McDonald. Gruppens skivor blev platta och tråkiga. 1989 återförenades dock ursprungsmedlemmarna och gav ut en rad skivor. Brotherhood från 1991 är en höjdare, där Doobie Brothers äntligen vågar förena soul med tyngre rock.

Den fjärde av sju delar om den resa till Spanien jag gjorde för några år sedan. Inte ett resereportage i vanlig mening, här ligger tyngdpunkten på musik jag råkade höra.