Family Dogg var ett rätt ordinärt brittiskt popband. Bandets enda skiva, A Way of Life från 1969, låter ungefär som New Seekers och annan söt pop från den tiden. Den enda låt som kan vara lite spännande är en cover på Dylans Love Minus Zero.
Plattan skulle förmodligen passera helt obemärkt om det inte vore för två saker.
För det första är Albert Hammond med i gruppen. Den där brittiska popsångaren som i början av 70-talet hade en del framgångar med låtar som It Never Rain´s in Southern California och Free Electric Band.
Trots att Family Dogg egentligen inte sticker ut någonstans är skivan också intressant för riktiga Led Zeppelin-fans. Gästmusiker bakom Family Dogg är nämligen Jimmy Page, John Bonham och John Paul Jones. Den sistnämnde har dessutom arrangerat flera av låtarna på skivan.
Inte för att det låter något som helst Led Zeppelin trots det, men i alla fall...Lite kul är det att hitta hårdrockshjältarna på en platta med den här typen av musik. Lite udda, minst sagt.
Family Dogg blev kortlivat trots draghjälpen. Albert Hammond stack iväg för en solokarriär.
Steve Rowland, som var med och bildade gruppen, började jobba som artistagent och har under senare år arbetat med storheter som The Cure och Boney M. Led Zeppelin släppte Communication Breakdown och blev störst av alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar