TT:s folköl på mattan

Tajmingen var sällsynt dålig. Spandau Ballet dundrade ändå in genom dörren, tog över och krävde uppmärksamhet, just när jag satt och lekte med Santanas Moonflower i soffan.
Journeys to Glory var bara en i mängden som ville synas...och, eh, höras. Det förstod jag direkt.

Synthpionjärerna trummade nervöst med fingrarna mot plastlocket på stereon, blåste oregelbundna rökringar, fimpade bland neontetrorna i akvariet och hällde med beräknande min TT:s folköl på mattan. Det övriga sällskapet i källaren höll bara käft och tyckte det hela var pinsamt.

Med blixtrande ögon och knastertorra läppar tappade Spandau Ballet till slut intresset och försvann i dammet bakom den blekgröna sammetssoffan. Trots de teatraliskt spelade gesterna var jag redan trött på det bittra sällskapet. Jag sa inte ett ord. Varför skulle jag göra det?

Spandau Ballet var ett av de tidiga synthbanden som slog igenom i början av 80-talet. Journeys to Glory hette debutalbumet, som släpptes bara tio dagar efter inspelningen. To Cut a Long Story Short tog sig upp på singellistan. Bandet fick under 80-talet flera hits, men splittrades 1990.

På förstautgåvan av Journeys to Glory gjordes konvolutet med framsidans bild i relief. Den finns tydligen bara i ett fåtal exemplar. Av någon anledning har jag den.