The Musical Box: Alla är vi barn i början

söndag 19 maj 2019

Alla är vi barn i början

LASSE TENNANDER – ALLA ÄR VI BARN I BÖRJAN – 1976

Alla är vi barn i början förbjöds omgående i mitt barndomshem. Farsan röstade blått och tålde inte den svenska proggen. Allra minst Lasse Tennander, som han ansåg vara mer kommunist än nån annan då levande, Mao Tze Tung undantagen.
Jag tror dock aldrig att far någonsin hörde en en enda av Lasse Tennanders. Inte ens Alla är vi barn i början, som blev hans första och förmodligen enda riktigt stora hitlåt. Det där var nog något han bara hört tals om, men inte ville ens diskutera.

Nu var väl inte Lasse Tennander så mörkröd som alla påstod. Han var på 70-talet en del av den svenska proggen, men kanske inte maoist som påstods.

Att det blev så hängde troligen på skivbolaget han spelat in Alla är vi barn i början-skivan på. Oktober ägdes av maoistiska Sveriges kommunistiska parti, SKP.

Men när det skivbolaget något senare gick i graven hamnade Tennander i stället på kommersiella Sonet, vilket fick den svenska proggrörelsen att kalla honom förrädare...

Låten Alla är vi barn i början en proggklassiker på samma nivå som Nationalteaterns Livet är en fest och Barn av vår tid. Eller Nynningens För full hals, eller För kung och fosterland med Björn Afzelius. En sån där låt man kunde texten utantill på och gärna skrålade så fort det blev fredagskväll och det bubblade i blodet.
Sen var det Lasse Tennander som tack vare låten Yngve Frejs barn fick mig att med stort intresse kasta mig över Slas klassiker Vem älskar Yngve Frej. Något min svensklärare på gymnasiet blev förvånad över och förmodligen gjorde att mitt betyg i svenska blev högre än jag egentligen förtjänade.
På den tiden handlade det där skrålande på gator och torg mer om uppror än om politisk medvetenhet. Men när jag lyssnar på skivorna idag gör jag det på ett annat sätt. Och kan väl konstatera för mig själv att mycket av det Tennander och den svenska proggrörelsen sjöng om i mitten av 70-talet fortfarande är aktuellt, eller har blivit det igen efter att nyliberalalaismen fått sätt sina rovdjursklor i den svenska politiken.

LP:n med samma namn är Lasse Tennanders ”proggigaste”. Andra av hans album är betydligt mindre politiska, eller inte alls. Det är till exempel han som är upphovsman till Ska vi gå hem till dig, som i Magnus Ugglas 80-talsversion blev en stor hit.

Nr: 1486/2222

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar